Annons
X
Annons
X

”Vårt civila försvar är nästan helt avvecklat”

Om statsminister Stefan Löfvén skulle få frågan om vårt lands beredskap i dag för de nya hoten vi står inför skulle han tvingas svara: Vår beredskap är inte god! Det skriver flera debattörer som efterlyser beslut som leder till att Sverige på nytt får ett modernt totalförsvar.

Av SvD
Ett totalförsvar handlar inte enbart om militär förmåga, utan om att klara el- och livsmedelsförsörjning och att samordna till exempel sjukvård och räddningstjänst i en kritisk situation, skriver artikelförfattarna.
Ett totalförsvar handlar inte enbart om militär förmåga, utan om att klara el- och livsmedelsförsörjning och att samordna till exempel sjukvård och räddningstjänst i en kritisk situation, skriver artikelförfattarna. Foto: Tomas Oneborg, Fredrik Sandberg/TT, Jonas Dagson/TT

DEBATT | FÖRSVARET

Den militära bakgrunden känner de flesta till. Vårt eget militära försvar är kraftigt nedrustat till mindre än en tiondel av det vi hade under det kalla kriget. Mer okänt är att det civila försvaret i stort sett är helt avvecklat. Ett nytt totalförsvar anpassat till dagens samhälle och de nya hoten är därför en nödvändighet.

Sårbarheten måste ses i ett perspektiv som har att göra med hur det moderna samhället utvecklas.

Hur ser då den nya hotbilden ut? Ryssland har anfallit Ukraina, tagit och annekterat Krim och fortsätter en militär aggression i Östra Ukraina. Ryssland har även kraftigt förstärkt sin militära förmåga i vårt närområde och uppträder aggressivt och provokativt på olika sätt mot sina grannländer i Östersjöområdet. Detta har påtagligt försämrat vår säkerhetspolitiska situation. Vi måste därför stärka vår militära beredskap mot dessa hot. Dessutom måste Försvarsmakten få ett mer omfattande stöd från det civila försvaret än tidigare.

Annons
X

Dagens hot är dock inte bara av militär natur. Det moderna samhället utsätts även för en rad andra hot; cyberattacker som kan slå ut samhällets viktiga it-system; påverkanskampanjer genom medier, inte minst sociala medier, som syftar till att undergräva förtroende, skapa ”alternativa sanningar” etc; sabotage som kan riktas mot viktiga delar av vår infrastruktur och våra transportsystem, som i sin tur svarar för att vi får värme, mat, vatten, sjukvård och omsorg; terrorhandlingar som lamslår polisverksamheten och leder till omfattande förtroendeförluster för hela rättsväsendet och därmed vår trygghet.

Denna hotbild är på många sätt ny och riktar sig inte minst mot det moderna samhällets olika sårbara delar på ett sätt som allvarligt kan skada eller störa många samhällsviktiga och för medborgarna helt livsavgörande funktioner.

Sårbarheten måste ses i ett perspektiv som har att göra med hur det moderna samhället utvecklas; befolkningsmässigt, tekniskt, ekonomiskt och hur ansvar har förskjutits mellan den offentliga och privata sfären exempelvis.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Storstädernas sårbarhet när det gäller till exempel energiförsörjningen visar tydligt på detta. Även sjukvårdssystem är illa rustade inför mycket omfattande skadeutfall. Vår försörjning av livsmedel, drivmedel och energi är numera byggda på principer som i stort sett helt har bortsett från krigsrisker eller omfattande sabotage och terrorhandlingar.

    Dessa frågor har fått en alltför undanskymd plats i den offentliga debatten och mycket få åtgärder har vidtagits för att göra oss bättre rustade inför de nya hoten. Ett nytt totalförsvar måste byggas för att det militära och det civila försvaret tillsammans skall kunna bli starka och kunna möta dessa allvarliga hot.

    En av orsakerna till att det dröjer med insatser är att ansvariga myndigheter fortfarande tror att resurserna inom krisberedskapen i stort sett är tillräckliga för att klara även en krigssituation. Detta är alls inte fallet. En kris är inte krig.

    Kriget handlar om att en antagonist vill oss illa och medvetet använder sig av olika medel för att få oss att ge upp vår suveränitet och integritet. Ett civilt försvar inom totalförsvaret som byggs för att möta denna form av angrepp gör oss naturligtvis också bättre rustade att möta fredstida kriser som inte kommer från en antagonistisk angripare.

    Beslut måste snarast fattas som leder till att Sverige på nytt får ett modernt totalförsvar som beaktar vårt samhälles sårbarhet inför både nya och gamla hot.

    Det går oroväckande långsamt att få fart på de åtgärder som nu måste vidtas. Trots att regering och riksdag sedan flera år har fattat beslut om att planering och åtgärder nu måste komma igång har mycket litet hänt. Ekonomiska resurser har inte skjutits till. En mer genomtänkt användning av nuvarande anslag skulle även det kunna ge mer effekt.

    Vad krävs i närtid för att få vårt totalförsvar på fötter?

    • Vi måste skapa ett ledningssystem centralt, regionalt och lokalt som kan leda verksamheter i hela hotskalan från kris till krig.
    • Sjukvård och räddningstjänst måste inriktas på att kunna klara stora och allvarliga skadeutfall med behov av omfattande traumasjukvård. Det kan kräva att sjukvården måste kunna nyttja pliktlagstiftning för att kunna kalla in sjukvårdsutbildad personal. Utbildade regionala räddningsstyrkor måste kunna kallas in vid större skador, inte minst i våra storstäder. Effekter av sabotage, terrorism och i värsta fall kryssningsrobotar måste kunna hanteras i utsatta områden.
    • Försvarsmakten och polisen måste kunna integrera sina resurser och ledas gemensamt i insatser mot terrorism, sabotage etc. Beredskapspolisen bör återinföras i en form som gör det möjligt att använda den även i fredstid.
    • Cyberhotet gör det nödvändigt att finna en samordnad och kraftigt förstärkt form för ledning av ett integrerat cyberförsvar som kan upptäcka och motverka cyberattacker eller minimera effekterna av dem
    • Påverkansoperationer pågår redan idag mot vårt land liksom mot många andra länder. Det kräver att en självständig kompetens måste byggas upp under regeringen som en nationell strategisk resurs. I samverkan med andra stater kan vi då upptäcka, analysera och motverka påverkansoperationer.
    • Vi måste bygga upp en samverkan mellan offentliga och privata aktörer som säkrar vår försörjning av livsnödvändiga förnödenheter så att inte denna bryter samman efter kort tid. Det gäller främst livsmedel, drivmedel och läkemedel.
    • Vårt elnät, särskilt vårt stamnät, tillhör en av de mest sårbara delarna av vår infrastruktur. Det är nödvändigt att olika åtgärder vidtas för att öka hållfasthet och uthållighet i våra centrala elsystem.

    En bok har nyss givits ut av den Svenska Krigsvetenskapsakademien där dessa frågor behandlas på djupet. Många av de frågeställningar som lyfts fram av bokens författare måste nu få en bred behandling av försvarsberedningen och så småningom av regering och riksdag.

    Beslut måste snarast fattas som leder till att Sverige på nytt får ett modernt totalförsvar som beaktar vårt samhälles sårbarhet inför både nya och gamla hot. Detta är säkert vad flertalet medborgare förväntar sig att alla politiska partier är beredda att snabbt och kraftfullt arbeta för och inte töva i långbänk.

    Peter Lagerblad

    före detta statssekreterare

    Björn Körlof

    före detta generaldirektör

    Bo Richard Lundgren

    före detta chef för Institutet för Högre totalförsvarsutbildning vid Försvarshögskolan

    samtliga är ledamöter i Kungliga Krigsvetenskapsakademien

    Annons

    Ett totalförsvar handlar inte enbart om militär förmåga, utan om att klara el- och livsmedelsförsörjning och att samordna till exempel sjukvård och räddningstjänst i en kritisk situation, skriver artikelförfattarna.

    Foto: Tomas Oneborg, Fredrik Sandberg/TT, Jonas Dagson/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X