Annons
X
Annons
X

Värt att veta om krisen i Ukraina

Hur ser president Putins plan ut och vad väntar den närmaste framtiden? Ukrainaexperten Niklas Bernsand guidar genom konflikten – som just nu trappas upp minut för minut.

Ukrainska soldater till vänster och oidentifierade beväpnade män till höger på Krim.
Ukrainska soldater till vänster och oidentifierade beväpnade män till höger på Krim. Foto: DARKO VOJINOVIC/AP

Varför går Ryssland in i Ukraina?

I november stod det klart att Ukraina inte skulle skriva på det framförhandlade associationsavtalet med EU. Presidenten vände sig i stället till Ryssland.

– Ukrainas ledning drog sig undan integration med västliga strukturer. Putin fick president Janukovitj på sin sida genom ekonomiska och politiska piskor och morötter, säger Niklas Bernsand, Ukrainaexpert på Centrum för Europaforskning vid Lunds universitet.

Annons
X

Dock misslyckades den ryska planen.

– Janukovitj visade sig helt oförmögen att hantera situationen. Plan A misslyckades. Ukraina har nu fått en regering som ser som en central prioritering att skriva på avtalet med EU och orientera sig västerut.

– Av historiska skäl anser den ryska regeringen och många vanliga ryssar att Ukraina bör ingå i samma geopolitiska sfär som Ryssland, och ser Ukrainas närmande till väst som något onaturligt och orimligt, säger Niklas Bernsand.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Vad gör Ryssland nu?

    Det vi nu ser är ett slags rysk plan B, menar Niklas Bernsand. Och den kan ta sig flera uttryck.

    – En variant är att Ryssland försöker slita loss delar av Ukraina, som Krim, från den ukrainska regeringens kontroll. Man lindrar den geopolitiska förlusten genom att ta vad man kan ta, i en eller annan form, och på så sätt visa att man inte tolererar att bli trampade på.

    Interventionen sker under förevändning att man skyddar ryska medborgare. Niklas Bernsand känner inte till att sådana påstådda påstådda angrepp skulle förekomme, och han varnar dessutom för talet om den ”ryskspråkiga befolkningen”.

    – Att en person i Ukraina talar ryska säger ingenting om dennes identitet nationellt eller etniskt. Det finns massor av människor som talar ryska till vardags i Ukraina utan att alls identifiera sig med Ryssland eller något slags rysk nationalism.

    Ryssland konstruerar en social kategori som man sedan tar på sig en beskyddarroll för:

    – Det är bara på Krim som ganska breda lager har en specifik identifikation med Ryssland. Men hur många de är – om de är i majoritet eller ej – är inte uppenbart.

    Alternativet till att ta kontroll över vissa delar av territoriet kan vara att destabilisera hela Ukraina och störa landets väg till väst, tror Niklas Bernsand.

    – Problemet med det är att man genom att i princip förklara krig mot Ukraina i ännu högre grad än tidigare alienerar stora delar av den ukrainska befolkningen. Folk är rasande. 

    Att en rysklojal regim skulle kunna upprätta någon legitimitet i hela landet förefaller otroligt.

    – Det blir i så fall en ockupationsregim som blir svår att upprätthålla långsiktigt. De enda val man i så fall skulle kunna vinna är val under bajonett.

    Vad gör Ukraina?

    Strategin från Ukraina har hittills gått ut på att ligga lågt och inte låta sig provoceras.

    – Armén ha skötts dåligt under lång tid; landet har inte så mycket till armé. Det är därför svårt att säga vilket motstånd man skulle kunna bjuda, säger Niklas Bernsand.

    Medveten om detta har landet valt att avvakta, men man sätter nu armén i stridsberedskap och låter sig inte avväpnas av ryska trupper.

    – Ukraina hoppas på att det internationella samfundet ska göra det så kännbart och jobbigt för Ryssland att landet drar tillbaka sina styrkor. Man har bett om hjälp med alla till buds stående medel.

    Hur påverkas ländernas framtida relation?

    – Konsekvenserna av detta kommer att finnas i decennier, oavsett vad som sker härnäst. Det ser vi redan nu. Man har korsat en gräns som river upp väldigt stora sår, även mellan vanliga människor från Ukraina och Ryssland, säger Niklas Bernsand.

    Han tror dock att det vi ser kommer att pågå under lång tid.

    – Ponera att Ryssland erkänner en separatistisk regim på Krim. Vi skulle få ständiga nyheter därifrån om problem mellan tatariska befolkningen och de styrande, till exempel. Det kommer att dominera flödena under lång tid.

    Varför har Lettland och Litauen aktiverat artikel IV i Natos stadgar?

    Niklas Bernsand konstaterar att de båda länderna känner sig hotade av grannen i öst. Att artikel IV nu åberopas är inget spel för galleriet, menar han, utan tyder på en djup oro.

    – Det är genuint obehagligt för de här länderna. De länder som ligger närmast Ryssland – och är medlemmar i Nato – har en långsiktig rädsla för Rysslands planer.

    Annons
    Annons
    X

    Ukrainska soldater till vänster och oidentifierade beväpnade män till höger på Krim.

    Foto: DARKO VOJINOVIC/AP Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X