Annons
X
Annons
X
Av TT

Värsta miljökatastrofen – 50 år sedan havet blev svart

För 50 år sedan stod supertankern Torrey Canyon för Europas första stora oljeutsläpp. Strandområden i England och Frankrike blev svarta.

Och så kom den riktiga katastrofen – räddningsarbetet.

Torrey Canyon på väg att brytas sönder i havet vid Cornwall.

Foto: PRESSENS BILD Bild 1 av 1

Bild 1 av 3

Torrey Canyon på väg att brytas sönder i havet vid Cornwall.
Torrey Canyon på väg att brytas sönder i havet vid Cornwall. Foto: PRESSENS BILD

SS Torrey Canyon var ett exempel på de nya tiderna efter andra världskriget. Skeppet var ett av världens största, med kapaciteten 120 000 ton olja, alltså det som kom att kallas supertanker.

Den 18 mars 1967 hade kaptenen bråttom. Enligt den senare olycksutredningen i Liberia, där skeppet var registrerat, hade han fått höra att om de missade tidvattnet i Wales skulle de få vänta fem dygn innan nästa chans att lägga till.

Så trots att vattnen mellan Cornwall och Scilly-öarna är ökända för sina rev tog det nästan 300 meter långa fartyget en genväg. Resultatet blev Storbritanniens genom tiderna värsta miljökatastrof.

Torrey Canyon fastnade på revet Pollard's Rock. Dagen efter hade i stort sett varenda liter olja i lasten runnit ut i havet. Besättningen flydde i livbåtar.

Annons
X
Annons
X

Torrey Canyon på revet utanför Land's End, Cornwall.

Foto: AP Bild 1 av 1

Bild 2 av 3

Torrey Canyon på revet utanför Land's End, Cornwall.
Torrey Canyon på revet utanför Land's End, Cornwall. Foto: AP

Den brittiska regeringen hade aldrig ställts inför någon liknande situation, så den reagerade ganska ogenomtänkt. Först försökte man bomba bort problemet. Flygvapnet beordrades ösa raketer, bensin och napalm över området för att bli av med både Torrey Canyon och oljan.

Det gick så där. Vågorna släckte bombbränderna, och oljan spred sig sakta men säkert till både Cornwall, turistön Guernsey och Frankrike.

På de drabbade stränderna gick strategin isär. På Guernsey sögs oljan upp i lastbilar och hälldes i ett stenbrott, där den enligt BBC ligger kvar än i dag. I Frankrike skickades mängder med folk ut på stränderna och samlade manuellt ihop den svarta geggan – en mödosam procedur, men som anses ha minimerat skadorna.

På brittiska fastlandet tog man i stället fram en hypermodern kemikalie som skulle bryta ned oljan, "BP 1002", döpt efter det inblandade oljebolaget. Tanken var att rädda sommarens badsäsong, inte minst för premiärminister Harold Wilson, som hade ett hus på Scilly.

Annons
X
Annons
X

Soldater sprutar BP 1002 över oljan i Cornwall.

Foto: AP Bild 1 av 1

Bild 3 av 3

Soldater sprutar BP 1002 över oljan i Cornwall.
Soldater sprutar BP 1002 över oljan i Cornwall. Foto: AP

BP 1002 spreds överallt, på stränder, i havet. Och den oprövade kemikalien tog mycket riktigt kål på oljan. Men den gjorde mer än så.

– Den dödade nästan allt, i vattnet och på land, säger Richard Pearce till The Independent.

Då var han en ung biologilärare som råkade bevittna dramatiken eftersom han var på smekmånad med hustrun Jo på Scilly. Nu återvänder han varje år till området för att studera floran och faunan.

Han bedömer att naturen nu har återhämtat sig. Men experter säger att processen kan ha försenats med över tio år av BP 1002. Och Pearce håller med om att kemikalien var en överilad åtgärd.

– Den togs fram för att göra ett jobb, upplösa oljan, följderna för miljön tänkte man inte på.

David Bellamy, då miljökonsult och i dag känd tv-profil, säger att Torrey Canyon väckte en fram till dess i stort sett icke existerande miljöopinion i Storbritannien.

– Det var en tragedi att detta behövde hända för att allmänheten skulle fokusera på risken för utslagning av djur och växter, i det här fallet i havet, säger han till BBC.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X