Annons
X
Annons
X

Varslen bara ett förebud

Arbetslösheten kommer att öka i varselvågens spår. I lågkonjunktur ökar andelen varsel som verkställs och risken för att de uppsagda blir arbetslösa kan fördubblas. Men varselsiffrorna är bara en liten del av sanningen. Den stora ökningen av antalet arbetslösa sker i det tysta.

Foto: SCANPIX

Varselvågen ökar i styrka. Redan i september nådde antalet varslade samma nivå som för hela förra året. Septembersiffran på drygt 7 300 varslade var den högsta på tre år och visade en markant uppgång jämfört med augusti. Oktobersiffran, som Arbetsförmedlingen presenterar idag, lär inte visa på någon ljusning.

De dystra beskeden har kommit tätt med bland annat 400 varslade på Volvo Bussar i Säffle, 230 varslade på Holmens pappersbruk i Hallstavik och 450 varslade på SSAB. Trenden har fortsatt i november med varsel på Atlas Copco och Trelleborg tätt följt av nyheten att 1 550 jobb försvinner på Ericsson.

Varslen är ett förebud om att arbetslösheten kommer att växa.

Annons
X

– Ja, det kan man säga. De varslade bidrar till att vi kommer att se en ökande arbetslöshet nästa år. Men det är ändå inte den gruppen som svarar för det stora inflödet, säger Arbetsförmedlingens prognoschef Tord Strannefors.

Det som verkligen ger arbetslöshetssiffrorna en skjuts uppåt är den stora mängden visstidsanställningar som inte förlängs. Sedan finanskrisen har många företag ökat andelen tillfälligt anställda och inhyrda. Det är de som blir av med jobbet först. Så har också skett i stor skala. Bara under september minskade antalet tillfälligt anställda med 44 000 personer, enligt Statistiska centralbyrån.

• LÄS OCKSÅ:
En lång och kall krisvinter väntar
• LÄS OCKSÅ:
Ett urval av höstens varsel

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I nästa steg varslas fast anställda om uppsägning. Där befinner vi oss nu. Trots att nedgången i den globala ekonomin har pågått en längre tid är det först i höst som varseltalen har skjutit i höjden.

    – De ökade varslen är tydlig en signal om att konjunkturen försvagas och att företagen räknar med att den låga efterfrågan kommer att bestå. Det är oroande, säger Tord Strannefors.

    Alla som varslas blir dock inte uppsagda och alla uppsagda hamnar inte heller i arbetslöshetskön. Enligt tidigare beräkningar av Arbetsförmedlingen verkställs mellan 50 och 60 procent av varslen. Bortfallet beror bland annat på att många företag flaggar varslen innan förhandlingar har genomförts med de fackliga organisationerna.

    Risken att varslen också leder till uppsägningar ökar i lågkonjunktur. Året före finanskrisen, alltså 2007, verkställdes 52 procent av varslen. Ett år senare hade siffran stigit till 62 procent.

    Hur många av de uppsagda som blir arbetslösa har också en koppling till konjunkturen. 2007 var det 15 procent av de varslade som var arbetslösa sex månader senare, enligt en rapport från Arbetsförmedlingen. Året därpå var siffran 30 procent. Risken att bli arbetslös fördubblades som en effekt av finanskrisen.

    Så ser det vanliga mönstret ut.

    – När konjunkturen är svag brukar 30-40 procent av de som varslas hamna hos oss som inskrivna arbetslösa, säger Tord Strannefors på Arbetsförmedlingen.

    Många av de varslade har ändå goda chanser att få ett nytt jobb, kanske efter en period i arbetslöshet. Det gäller även anställda inom industrin, där varselvågen är som störst.

    – För kvalificerade yrkesarbetare ser det fortfarande rätt hyggligt ut. Däremot blir det betydligt svårare för de som kommer från yrken som är på tillbakagång eller har monteringsjobb. En del av dem riskerar att bli strukturarbetslösa. Det är de enklare jobben som inte kommer tillbaka, säger Tord Strannefors.

    • LÄS OCKSÅ:
    Varselvågen sprider sig över Sverige

    Strukturarbetslöshet är ordet på den arbetslöshet som består också när konjunkturen vänder upp. Det stora bekymret i dagens läge är att den redan är hög och tenderar att växa efter varje lågkonjunktur. Arbetsförmedlingen räknar med att runt en kvarts miljon arbetslösa, 230 000 personer, tillhör det som kallas utsatta grupper. De har mycket svårt att få jobb.

    Den kraftiga varselvågen som nu sveper fram över landet innebär sannolikt att de redan små chanserna att få jobb krymper ytterligare för den stora gruppen långtidsarbetslösa.

    – Det är de som är de verkliga förlorarna nu när det blir dåliga tider, säger Tord Strannefors.

    Annons
    Annons
    X
    Foto: SCANPIX Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X