Annons

Merete Mazzarella:Varningar triggar kränkthetskultur

En självcensurerande universitetsvärld gör att studenterna infantiliseras i stället för att utmanas intellektuellt, menar Mick Hume i boken ”Trigger warning”. Vi tycks bli alltmer lättstötta, men hur klokt är det att tumma på yttrandefriheten i finkänslighetens namn?

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Skylt som anvisar yttrandefrihetszonen på Texas Woman’s University.

Foto: Michael Barera

Skylt som anvisar yttrandefrihetszonen på Texas Woman’s University.

Foto: Michael Barera
Skylt som anvisar yttrandefrihetszonen på Texas Woman’s University.
Skylt som anvisar yttrandefrihetszonen på Texas Woman’s University. Foto: Michael Barera

Det är i sanning en effektiv utgångspunkt som den brittiske journalisten Mick Hume har hittat för sin bok ”Trigger warning. Is the fear of ­being offensive killing free speech?”. Tidpunkten är den 15 februari i år, platsen ett kafé i Köpenhamn. Inna Shevchenko från den ukrainska feministiska gruppen Femen – berömd för att genomföra sina protester topplöst – berättar om hur hon och tecknaren Charb – redaktör för tidningen Charlie Hebdo – tillsammans kämpat för yttrandefriheten: ”Jag är väl medveten om att varje gång det blir tal om den här verksamheten så kommer folk att säga: ’Visst handlar det om yttrandefrihet, men ...’” Här, mitt i meningen, blir hon avbruten av skottlossning. En dryg månad efter attacken i Paris har islamister slagit till i Köpenhamn.

Annons
Annons
Annons