Annons

Peter Malmqvist:Varning för smutsiga resultat

Vinstprognoserna för 2018 visar på ett fantastiskt vinstlyft. Dessvärre är det en illusion. ”Smutsiga” resultat är nämligen ett växande problem.

Publicerad

Peter Malmqvist är oberoende analytiker och skriver analyser i SvD Marknadsveckan.

Vinstökningen i börsbolagen det senaste kvartalet låg på 5 procent jämfört med samma kvartal förra året. Det motsvarar också ganska väl genomsnittet för de senaste fyra kvartalen, men för hela 2018 ligger vinstprognosen klart högre. Enligt analysföretaget SME förväntas börsbolagens resultat öka med hela 24 procent. Placerarna jublar. Men tyvärr är det en illusion. Problemet är delvis Ericsson, som svarar för en stor del lyftet. Förra året drogs nämligen resultatet ner av gigantiska engångsposter för omstruktureringar och nedskrivningar. De blir klart mindre i år. Tar vi därför bort extremen Ericsson, reduceras det förväntade vinstlyftet till ungefär 10 procent, vilket är en ganska normal årsprognos de senaste åren.

Överskattad tillväxt. Dessvärre är även den tillväxten överskattad. Engångsposter i övriga företag ställer också till det. Prognoser innehåller nämligen nästan aldrig engångsposter, däremot det faktiska utfallet. Beloppen är stora. Enligt mina beräkningar för perioden 1997-2017 uppgår de till 15 procent per år av börsbolagens redovisade resultat före skatt och förra året var inget undantag. Engångsposterna låg på 67 miljarder kronor, att jämföra med ett resultat före skatt på 305. Det motsvarar 22 procent av resultatet, men då svarade Ericsson för drygt hälften. Även exklusive Ericsson var emellertid engångsposterna stora, vilket är överraskande, eftersom 2017 vara ett högkonjunkturår. Då brukar posterna vara låga.

Annons

Annorlunda mönster. De senaste tre åren har emellertid mönstret varit annorlunda. Trots en bra konjunktur, där börsbolagens avkastning legat stabilt kring 12 procent (på eget kapital), har engångskostnader legat ovanligt högt, drygt 10 procent av resultatet. Varför? Min bedömning är – företagsförvärv. Under lång tid har förvärv varit en huvudsaklig tillväxtmotor i svenska börsbolag. Företagsförvärv i högkonjunktur ger ofta en smekmånad, eller snarare några ”smekår”, med bra konjunktur, goda vinster och pengar i kassan. Därför tuffar förvärvet på i samma fina riktning som tidigare, men efter ett par år måste köparen börja omstrukturera och integrera. Annars går det inte att leva upp till prislappen. Ericsson är ett tydligt exempel. Efter många år av förvärv, kommer en ny VD in och städar upp. Det är då resultaten blir ”smutsiga” och det är särskilt grisigt under fjärde kvartalet.

Tydligt säsongsmönster. Omstruktureringskostnader och nedskrivningar uppvisar nämligen ett tydligt säsongsmönster. I fjärde kvartalet uppstår nästan hälften av alla engångsposter, mot bara tio procent under det första kvartalet. Därför kan vi inte titta på vinstutvecklingen under det senaste kvartalet 2018 och säga att vi fått en bild av årstrenden. Tillväxten kommer sannolikt att pressas ner i det fjärde kvartalet. Men spelar det någon roll för börsutvecklingen? Nej, inte så länge placerarna accepterar att värdera börsen exklusive engångsposter, för det är i praktiken vad vi gör genom att fokusera enbart på vinstprognoserna.

Utdelningar hotas. Det finns dock ett hot – minskade utdelningar. I den extremlåga räntans spår, har alltfler placerare blivit fokuserade på själva utdelningen. Även om vi inte är nöjda med vinstutveckling, pekar vi snabbt på att utdelningen fortfarande är hög, samtidigt som vi låter oss invaggas i en tro att den aldrig kan gå ner. Som i Ericsson. Trots en brakförlust på dryga trettio miljarder, fick aktieägarna 3,3 miljarder i utdelning. Därmed bevisat – utdelningen går aldrig ner.

Lägre tillväxt. Problemet är att utdelningen kommit att ta en allt större andel av börsbolagens vinst i anspråk. Under 90-talet låg andelen ganska stabilt på en tredjedel av den prognostiserade vinsten. Efter IT-kraschen åkte den upp till knappt femtio procent och idag utgör andelen ungefär två tredjedelar av vinstprognoserna. Och problemet? Om vi därtill lägger att engångskostnaderna tar en växande andel av vinsten, blir det allt mindre pengar kvar i företagen för tillväxt. Det kan vi också spåra i den mediokra vinstutvecklingen. De senaste åren har analytikerna regelmässigt prognostiserat en tillväxt på ungefär 10 procent, men utfallet har blivit kring fem. Den dag alltfler inser att utdelningen på 3-4 procent av aktiepriset är den huvudsakliga avkastning en aktie genererar, kommer mungiporna att åka ner. Detsamma gäller nog även aktiekurserna.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons