Annons
X
Annons
X

Varmare klimat leder till matkris

Höga temperaturer under odlingssäsongen kan orsaka kris för världens matförsörjning. De temperaturer som är normala om femtio till hundra år kan vara högre än de extremvärden som har uppmätts sedan år 1900, enligt en forskningsrapport.

I de vanligaste scenarierna över hur ett varmare klimat kommer att påverka möjligheterna att odla grödor för mat, har risken för torka målats upp som det största problemet.

Exempelvis beskrev FN:s klimatpanel IPCC i en av sina rapporter 2007 att skördarna i Afrika kan halveras fram till 2030 på grund av vattenbrist.

I dagens nummer av den veten-skapliga tidskriften Science har forskarna David Battisti vid universitetet i Seattle och Rosamond Naylor vid Stanforduniversitetet i stället tittat på hur de stigande temperaturerna kommer att påverka skördarna.

Annons
X

Deras slutsats är att temperaturerna i tropiska och subtropiska områden kommer att vara hög-re än de mest extrema värden som har uppmätts mellan åren 1900 och 2006.

Idag bor hälften av jordens befolkning i dessa områden och många har inte pengar att köpa mat för utan är i stort sett helt beroende av odlingarna för sin överlevnad.

Experiment har visat att varje grad som det är varmare under odlingssäsongen kan minska skördarna med mellan 2,5 och 16 procent, enligt forskarna. Enligt deras beräkningar ökar medeltemperaturerna med tre till fyra grader i slutet av seklet.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    De ifrågasätter bilden att Europa, Nordamerika och andra tempererade delar av världen gynnas av varmare klimat, och att ökade skördar här delvis kan kompensera för förluster i andra delar av världen.

    Deras modellkörningar visar att även här kommer extremtemperaturerna att bli norm inom hundra år, i alla fall i vissa områden. De tar värmeböljan i Europa sommaren 2003 som exempel.

    Medeltemperaturen i Frankrike var då 3,6 grader högre än normalt. Förutom att flera tusen människor dog, minskade skördarna av majs med 30 procent, av frukt med 25 procent och vete med drygt 20.

    Mot slutet av 2000-talet är detta tyvärr snarare en normal sommartemperatur, skriver forskarna.

    Men det finns vissa frågetecken i rapporten, påpekar Johan Rockström, professor i natur- resurshushållning vid Stockholms universitet.

    Forskarna kommer fram till temperaturerna genom att använda 23 olika klimatmodeller. Men de redogör inte för vilka ingångsvärden som gäller i modellerna, exempelvis hur befolkningstillväxten och halten växthusgaser utvecklas de närmaste hundra åren.

    –Deras scenarier som ger en ökning av medeltemperaturen med 3 till 4 grader, är extremt höga. Det antyder att de utgår från modeller som bygger på en fördubbling av halterna växthusgaser och väldigt höga befolkningssiffror, ett ”worst-case”-scenarium.

    Men rapporten är ändå viktig, tycker Johan Rockström.

    –Just nu rör vi oss i snabb takt mot den här framtiden. Så det här riskerar vi hamna i om vi inte får en 80-procentig minskning av utsläppen framför allt till 2050. Forskarnas analys är representativ om vi inte får ett kraftfullt klimatavtal i Köpenhamn (i december).

    Studien sätter fingret på en vetenskaplig svaghet, att forskningen om klimatpåverkan bedrivs uppdelat på akademiska discipliner, säger Rockström.

    –Konsekvenserna på jordbruket har hittills fokuserat på vattentillgången. När IPCC säger att skördarna kan halveras i Afrika till 2030 så tittar man inte på temperaturen. Andra räknar med att marknära ozon, som är toxisk för växterna, kan minska risskördarna i Asien med 30 procent.

    – Men det finns ingen som vet vad som händer när vattenbrist, chockhöjda temperaturer och marknära ozon samverkar, säger Johan Rockström.

    wwf.se wwf.se svd.se/klimat svd.se
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X