Annons

Skapade minimaskin – 1000 gånger mindre än ett hårstrå

SvD FÖRKLARAR KEMIPRISET. Forskarna som delar på årets Nobelpris i kemi har gjort det möjligt för forskningen att ta steget in i en helt ny fas. Trion som prisas har visat att det går att bygga och styra världens minsta maskiner på molekylär nivå.

Publicerad
Jean-Pierre Sauvage från Frankrike lyckades först att skapa ringar av molekyler som hänger ihop men kan röra sig fritt, som rörliga delar i en motor. Sauvage forskargrupp konstruerade en ringformad och en halvmåneformad molekyl, så att de attraherades av en kopparjon som höll ihop de två molekylerna. I ett andra steg svetsade man ihop halvmånen med en till halvmåne, så att en ny ring slöts.
Jean-Pierre Sauvage från Frankrike lyckades först att skapa ringar av molekyler som hänger ihop men kan röra sig fritt, som rörliga delar i en motor. Sauvage forskargrupp konstruerade en ringformad och en halvmåneformad molekyl, så att de attraherades av en kopparjon som höll ihop de två molekylerna. I ett andra steg svetsade man ihop halvmånen med en till halvmåne, så att en ny ring slöts.

Maskiner som är tusen gånger tunnare än ett hårstrå – det har årets kemipristagare lyckats framställa.

Jean-Pierre Sauvage från Frankrike lyckades först att skapa ringar av molekyler som hänger ihop men kan röra sig fritt, som rörliga delar i en motor. Sauvage forskargrupp konstruerade en ringformad och en halvmåneformad molekyl, så att de attraherades av en kopparjon som höll ihop de två molekylerna. I ett andra steg svetsade man ihop halvmånen med en till halvmåne, så att en ny ring slöts.

Bild 1 av 6

Fraser Stoddart från Storbritannien lyckades göra en molekylring som kan röra sig längs en molekylaxel, och har skapat både molekylära hissar och molekylära muskler som kan dras ihop och sträckas ut.Molekylringen rör sig fram och tillbaka på axeln när värme tillförs. En ringformad molekyl som sitter fast på en axel på ett mekaniskt vis kallas rotaxan.

Bild 2 av 6

1999 lyckades Bernard Feringa från Nederländerna, få ett molekylärt rotorblad att snurra åt samma håll och utvecklade den molekylära motorn. Normalt styrs molekylers rörelser av slumpen, men Feringa designade en molekyl som var mekaniskt utformad att endast snurra åt ena hållet med hjälp av UV-ljus. År 2014 roterade motorn med en hastighet om 12 miljoner varv per sekund.

Bild 3 av 6

En av årets pristagare – Bernard L. Feringa.

Foto: Jeroen Van Kooten Bild 4 av 6

Astrid Gräslund, professor i biofysik vid Stockholms universitet.

Foto: Tomas Oneborg Bild 5 av 6

Årets kemipristagare.

Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 6 av 6
Annons
Annons
Annons
Annons