Annons

Världens rikaste kontinent, vad är problemet?

För varje månad uppmäts högre siffror: EU:s gränskontrollorgan Frontex registrerade bara i juli i år mer än 100 000 flyktingar, vilket är en tredubbling jämfört med samma period förra året.
För varje månad uppmäts högre siffror: EU:s gränskontrollorgan Frontex registrerade bara i juli i år mer än 100 000 flyktingar, vilket är en tredubbling jämfört med samma period förra året. Foto: Petr David Josek/TT

Vad är det egentligen som händer i Europa? Vad gör EU när barn kryper under taggtråd med sina föräldrar och möts av tårgas i Ungern, eller när lastbilar med döda kroppar hittas i Österrike, och när liksäckar radas upp på grekiska paradisöar? Tyskland och Sverige tar emot många flyktingar, men hittills har intresset för gemensamma lösningar varit svagt i de flesta andra EU-länder. SvD:s Jenny Nordberg reder ut några frågor och tänkbara lösningar i Europas flyktingkris.

Uppdaterad
Publicerad

”Om Europa misslyckas i flyktingfrågan, om länken till universella mänskliga rättigheter bryts sönder, då blir det inte det Europa vi önskade.”

Så sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel i Berlin för några dagar sedan. Om Greklands ekonomiska kris och euron nyss var det som hotade Europa-samarbetet är det tydligt att inflödet av flyktingar utgör en betydligt större konflikt mellan EU-länderna.

Det har låst sig för att det inte finns en politisk vilja att ta emot de som vill söka asyl.

Annons

**Just nu är **tusentals män, kvinnor och barn på väg varje dag, i taxi, med tåg och till fots genom Europa, för att söka skydd från krig, förföljelse eller fattigdom. För varje månad uppmäts högre siffror: EU:s gränskontrollorgan Frontex registrerade bara i juli i år mer än 100 000 flyktingar, vilket är en tredubbling jämfört med samma period förra året.
Enbart Tyskland räknar nu med uppemot 800 000 asylansökningar. Sverige har näst flest godkända asylansökningar efter Tyskland, och även flest per capita.

”Det är ohållbart i längden att bara två EU-länder – Sverige och Tyskland – ska ta emot merparten av flyktingarna”, sade UNHCR:s Antonio Guterres i augusti. Stora länder som Storbritannien, Grekland, Italien och Spanien tar en betydligt mindre del.

Poängen med EU:s Schengen-överenskommelse var inte enbart att göra det enklare för fri rörlighet för de som redan är här och är medborgare – utan också att stärka skyddet mot de som kommer utifrån
Poängen med EU:s Schengen-överenskommelse var inte enbart att göra det enklare för fri rörlighet för de som redan är här och är medborgare – utan också att stärka skyddet mot de som kommer utifrån Foto: Frank Augstein/TT

Så vad är problemet hos världens rikaste kontinent, där 28 länder ingår i det som kallas för en union, och varför tar inte andra länder emot fler? Till att börja med motsvarar inte de överenskommelser som existerar på pappret – och i lagstiftningen – verkligheten i Europa i dag.

Juridiken i sig är inte särskilt komplicerad, säger Rebecca Thorburn Stern, som är docent i folkrätt vid Uppsala universitet.

– Det har låst sig för att det inte finns en politisk vilja att ta emot de som vill söka asyl.

Att söka asyl är en mänsklig rättighet, enligt FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Men det gäller att rent fysiskt sätta ner foten innanför någon av EU:s gränser först. Det går bara att göra illegalt för den som inte har ett pass från ett annat rikt och fredligt land.

Den som kommer till ett land och vill söka asyl kan inte nekas det. De flesta som kommer från länder i krig eller där de riskerar allvarlig förföljelse, som Syrien och Eritrea, beviljas också asyl i Europa.

Enligt SvD:s intervjuer med familjer i Södertälje som förhandlar för släktingars räkning kostar det just nu mellan 100 000 och 150 000 kronor per person för att bli smugglad från Syrien. EU:s gränsövervakningsorgan Frontex listar sju olika rutter för att ta sig till Europa, och vanligast för syrier är att vägen går över Medelhavet från Libyen till Italien, eller sjövägen från Turkiet till Grekland, och sedan vidare till Sverige. Priserna är ungefär desamma för att komma till Tyskland.

Enligt Dublinöverenskommelsen ska sedan ska asyl sökas på plats vid ankomsten till Europa, men den ignoreras ofta och flyktingar får fortsätta norrut, från Grekland och Italien, till rikare länder, som ofta också tolkar asylregler mer generöst.

Bland östeuropas EU-länder är motståndet mot flyktingar ganska hårdnackat. De länderna har till skillnad från exempelvis Tyskland ingen tradition av att ta emot flyktingar, och ofta inga system på plats för att hantera det, säger Andrea Spehar på Centrum för Europaforskning i Göteborg. Det är mer anmärkingsvärt att västeuropeiska länder, som Storbritannien och Frankrike, inte tar emot fler, säger Spehar:

– Det finns rörelser mot invandring, men sen finns det fortfarande ett stort etablissemang som trycker på att mänskliga rättigheter är viktigt och att invandring kan bidra till samhället.

Tyskland meddelande nyligen att de skulle pröva alla syrier som kommer oavsett om de registrerats någon annanstans först.
Tyskland meddelande nyligen att de skulle pröva alla syrier som kommer oavsett om de registrerats någon annanstans först. Foto: Zsolt Szigetvary/TT

Att just Sverige och Tyskland mottar flest ansökningar beror på många faktorer,enligt Bernd Parusel, som är expert på Migrationsverkets omvärldsenhet. Frågor som beaktas av den som väljer att fly är: ”Hur stor är chansen att jag får stanna? Hur lång är processen? Är det tidsbegränsat? Hur stora är mina chanser att få jobb eller utbildning?”

Släktingar som redan är på plats spelar också roll, liksom vad villkoren är, om boende erbjuds och vilket ekonomiskt stöd som ges.

Information om nationella förhållanden sprids också snabbt bland flyktingar. Medan ungersk poliser sköt tårgas mot flyktingar för att mota bort dem vid gränsen stängdes istället gator av i Munchen i veckan för att de som ändå lyckats ta sig med tåget från Ungern skulle kunna lotsas vidare till registrering. Flyktingfamiljer möttes av frivilliga som hade med sig vatten, mat och välling och leksaker till barnen. Syrier får numera också gå igenom ett skriftligt snabbförfarande, vilket kortar handläggningstiderna. 

Men finns det ens någon vilja till gemensamma lösningar för flyktingmottagande i Europa?

Tyskland är drivande i frågan om en mer rättvis fördelning, och tidigare i år fanns ett förslag i EU-kommissionen om att tvångsfördela 40 000 asylsökande från Grekland och Italien till andra länder enligt ett kvotsystem. Men det gick inte att komma överens ens om grunden för hur det skulle beräknas. Bland annat Spanien och Storbritannien vägrade, och Slovakien sade sig nyligen bara kunna ta emot kristna.

När EU:s inrikesministrar möts igen den 14 september kommer pressen både inom och utifrån Europa vara större. Frivillighet från ett litet antal länder kommer inte räcka till, men det går inte heller att tvinga länder att ta emot flyktingar.

Att utöka kvotflyktingsystemet, där UNHCR-flyktingar från läger utanför EU flygs in direkt till mottagarlandet, är ytterligare en idé som diskuteras bland migrationsforskare. Det skulle också öka möjligheterna att ta emot de allra fattigaste och mest nödställda, som kvinnor, barn, gamla och handikappade, som har allra svårast att ge sig av på egen hand.

Tyskland förespråkar också bland annat att EU ska ha en gemensam lista på ”säkra ursprungsländer” för att göra så att färre söker från Albanien, Kosovo, Makedonien och Serbien, eftersom de inte självklart anses behöva skydd.

EU:s försvarsministrar undersöker även möjligheterna att utöka den militära operationen i Medelhavet med att inte bara plocka upp båtflyktingar, men också försöka motarbeta och störa smugglare direkt.

De bilder vi nu ser av människor på flykt genom Europa associationer till situationen efter de båda världskrigen med miljontals som vandrade på vägarna.
De bilder vi nu ser av människor på flykt genom Europa associationer till situationen efter de båda världskrigen med miljontals som vandrade på vägarna. Foto: Petr David Josek/TT

**Ytterligare en idé **som diskuterats i Bryssel är att skapa en slags konkurrens till smugglarna, genom att erbjuda människor att söka asyl på europeiska ambassader i Mellanöstern och Nordafrika.

EU har också till och från dryftat det kontroversiella förslaget att sätta upp en slags registreringscentrum i anslutning till större läger i till exempel Egypten, Turkiet eller Jordanien, eller till och med att utföra asylprövningar på plats. Jordanien, Turkiet, Libanon, och Egypten har tagit emot 4 miljoner flyktingar tillsammans.

Mats Andrén, som är idéhistoriker och professor vid Göteborgs universitet, föreslår också ett perspektiv på det som kallas för Europas flyktingkris, när totalt 362 000 har registrerats i EU hittills i år:

– De bilder vi nu ser av människor på flykt genom Europa ger associationer till situationen efter de båda världskrigen med miljontals som vandrade på vägarna, väntade ibland i månader på tåg som inte kom eller redan var fulla. Fast nu är det inte alls så många det handlar om, och flyktingarna kommer till väl fungerande och tämligen resursstarka samhällen.

När europeiska länder slöt sig samman genom EU:s Schengen-avtal för att öka rörligheten skapades samtidigt också ett gränssystem för att stänga resten av världen ute. När krig och fattigdom nu i allt högre grad knackar på Europas gränser prövas unionen hårt, och ledare i flera stora länder står inför ett politiskt dilemma. Vad kan tänkas påverka väljaropinionen mest; oro och motstånd kring invandring och integration, eller magkänslan inför bilder på döda barn? Det är vad som kan komma att avgöra EU:s vilja till samarbete och nya djärva idéer till lösningar de närmaste veckorna.

Annons
Annons

Poängen med EU:s Schengen-överenskommelse var inte enbart att göra det enklare för fri rörlighet för de som redan är här och är medborgare – utan också att stärka skyddet mot de som kommer utifrån

Foto: Frank Augstein/TT Bild 1 av 3

Tyskland meddelande nyligen att de skulle pröva alla syrier som kommer oavsett om de registrerats någon annanstans först.

Foto: Zsolt Szigetvary/TT Bild 2 av 3

De bilder vi nu ser av människor på flykt genom Europa associationer till situationen efter de båda världskrigen med miljontals som vandrade på vägarna.

Foto: Petr David Josek/TT Bild 3 av 3
Annons
Annons
Annons
Annons