X
Annons
X
Krönika

Sofia Nyblom: Världens mest kända julsång har en mörk historia

Stilla natt, heliga natt. Eller borde det kanske heta stormiga natt? Världens mest kända julsång har inspirerat mytbildning som få andra musikstycken. I år fyller den 200 år, och Sofia Nyblom söker sångens rötter i Napoleon-krigens och Tredje rikets Salzburg.

Manuskript med noterna till ”Stilla natt, heliga natt” i Franz Xaver Grubers hus i Österrike.
Manuskript med noterna till ”Stilla natt, heliga natt” i Franz Xaver Grubers hus i Österrike. Foto: Erich Lessing/IBL

När jag besökte Salzburg i slutet av oktober rustade stan för ett jubileumsfirande centrerat kring historien bakom ”Stilla natt”, med pilgrimsvandringar till alla orter knutna till sången och ”Sound of music”-inspirerad musikal. Och trots kitsch-varningen finns ett ärligt uppsåt att skingra myterna. En utställning i museet gestaltar hur sången har kidnappats av mytbildning och politiska syften.

Manuskript med noterna till ”Stilla natt, heliga natt” i Franz Xaver Grubers hus i Österrike.

Foto: Erich Lessing/IBL Bild 1 av 8

”Das unsterbliche Lied” från 1933: en propagandabild med en blond Maria-gestalt.

Bild 2 av 8

Handskmakarfamiljen Strasser gjorde ”Stilla natt” känd i Tyskland.

Foto: The History Collection/IBL Bild 3 av 8

Lisa Batiashvili

Foto: Lebrecht/IBL Bild 4 av 8

Jakub Józef Orlińskis ”Anima sacra”.

Bild 5 av 8

Seong-Jin Cho

Foto: Jayne Russell/IBL Bild 6 av 8

Emmanuelle Haïm.

Foto: Lebrecht/IBL Bild 7 av 8

Du Yuns ”Dinosaur Scar”.

Bild 8 av 8
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X