Lena Kåreland:Varje ny epok skapar sin bild av Rousseau

Franska revolutionen gjorde honom till sin hjälte. Bertrand Russell såg istället samband mellan honom och Hitler. 1700-talsfilosofen Jean-Jacques Rousseau har alltid varit omdiskuterad. Än idag väcker han starka känslor.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Jean-Jacques Rousseau (1712–1788).

Foto: IBL
Annons

Få personer har varit så omstridda som Jean-Jacques Rousseau, och få har som han maskerat sig och samtidigt så förbehållslöst lämnat ut sitt innersta till allmän beskådan. Rousseau var rotlös och socialt isolerad, levde ett kringflackande liv, drabbades av landsförvisning och fick se sina verk sättas på index. Han var avskydd av många, men beundrades av andra. Även efter sin död har han fortsatt att väcka motstridiga känslor. Franska revolutionen gjorde honom till sin hjälte, och hans ”Om samhällsfördraget” (Contrat social) från 1762, med inledningsorden som förkunnar att människan är född fri men överallt är i bojor, blev revolutionärernas bibel. Där kan man också läsa det berömda yttrandet att den första människa som inhägnade ett stycke jord och förklarade: detta tillhör mig, den människan lade grunden till det borgerliga samhället och gav upphov till en rad strider, vilka hade kunnat besparas mänskligheten om någon ryckt upp gränspålarna och förklarat att jorden tillhör ingen, det vill säga alla.

När revolutionsyran lagt sig dalade dock Rousseaus popularitet. I samband med att den franska monarkin återupprättades 1814 utsattes han för förtal, medan romantikens författare hyllade honom och gav honom epitetet den ”gudomlige Jean-Jacques”. Åsikterna fortsatte att vara delade, och när ett minnesmonument, utfört av bildhuggaren Bartholomé, invigdes i Panthéon 1912 blev det tumultartade protester. (Rousseaus kvarlevor hade redan 1794 förts till Panthéon). I spetsen för motståndarna stod en av de ledande inom Action française, Charles Maurras, som menade att Rousseau var ett hot för nationens grundläggande värderingar.

Annons
Annons
Annons