Annons

Jonas Ellerström:Varje läsare hör sin egen Södergran

En feministisk strategi, ett könsöverskridande frigörelseförsök eller ett övermänniskoideal? Det starka jaget i Edith Södergrans dikter tycks sporra ständigt nya tolkningar. En ny forskningsöversikt ­sammanfattar 100 års försök att lösa gåtan Södergran.

Under strecket
Publicerad

Omslagsillustrationen till återutgivningen av Edith Södergrans brev till Hagar Olsson, utförd av Sanna Mander.

Foto: Schildts & Söderströms Bild 1 av 3

Hagar Olsson fotograferad av Edith Södergran, cirka 1920.

Foto: Edith Södergran/Svenska Litteratursällskapet i Finland Bild 2 av 3

Edith Södergran (1892–1923).

Foto: Svenska Litteratursällskapet i Finland Bild 3 av 3

Omslagsillustrationen till återutgivningen av Edith Södergrans brev till Hagar Olsson, utförd av Sanna Mander.

Foto: Schildts & Söderströms Bild 1 av 1
Omslagsillustrationen till återutgivningen av Edith Södergrans brev till Hagar Olsson, utförd av Sanna Mander.
Omslagsillustrationen till återutgivningen av Edith Södergrans brev till Hagar Olsson, utförd av Sanna Mander. Foto: Schildts & Söderströms

Edith Södergran är mer än en klassiker. Hon är en levande klassiker, det vill säga en författare som läses som om hon vore nutida och som förmår väcka starka känslor och orsaka rejäla kontroverser bland forskarna ännu hundra år efter sin debut. Tre nyutkomna böcker rymmer olika aspekter av ”kampen om Edith”, en kamp som inte visar några tecken på att mattas.

Annons
Annons
Annons