Annons

Varför talar man om ”borgerligheten”?

Filosofen, ekonomen och socialisten Karl Marx talade gärna om småborgarna.
Filosofen, ekonomen och socialisten Karl Marx talade gärna om småborgarna. Foto: TT
Under strecket
Publicerad

När de icke-socialistiska partierna i Sverige skall klumpas ihop med en samlande term brukar vi tala om ”borgerligheten” och ”det borgerliga blocket”. Varför? Hur uppkom denna märkliga term? En borgare, historiskt sett, är ju något helt annat: en person som bor i en stad.

Ordet ”borgare” stammar från termerna borg och burg i betydelsen stad; ofta åsyftas en befäst sådan, med mur och borganläggning. De som ägde fastighet eller så kallade burskapsrättigheter i en medeltida stad kunde kalla sig borgare (eller borgerska). I ett senare skede fick termen en politisk slagsida som inte hade mycket med ursprunget att göra. Städernas köpmän och hantverkare stod ofta i motsatsställning till adelsmännen på landsbygden, och deras relation till kungamakten var komplicerad. Så småningom länkades termen därför till de uppåtsträvande samhällsgrupper som på 1700-talet och i början av 1800-talet hade gott om pengar men inte mycket makt. Denna krets av missnöjda men förmögna personer, på franska definierade som bourgeoisien, ställde sig ofta i spetsen för revolutioner och liberala reformer. Från och med mitten av 1800-talet, sedan de fått del av makten, dominerade ”borgerligheten” samhälls- och kulturlivet i Västeuropa.

Annons
Annons
Annons