X
Annons
X

”Varför ställer partierna upp i kyrkovalet – egentligen?”

Förre kyrkomötesledamoten Bengt Olof Dike ställer ett antal frågor i anslutning till mitt debattinlägg "Partipolitiken hotar att rasera Svenska kyrkan" (23/7). Jag gör ett försök till klarläggande, skriver Gunnar Hyltén-Cavallius i en slutreplik.

Den 17 september äger kyrkovalet rum. De röstberättigad bör sätta sig in i de olika nomineringsgruppernas program men också reflektera över den djupare frågan: vilken bevekelsegrund har respektive parti? Det skriver debattören Gunnar Hyltén-Cavallius.
Den 17 september äger kyrkovalet rum. De röstberättigad bör sätta sig in i de olika nomineringsgruppernas program men också reflektera över den djupare frågan: vilken bevekelsegrund har respektive parti? Det skriver debattören Gunnar Hyltén-Cavallius. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Varför har inte kyrkan imploderat förut, undrar Bengt Olof Dike i repliken och fortsätter: "Det var inte länge sedan partierna var ensamma på täppan i kyrkovalen". Nåja, den första obundna gruppen, POSK, bildades 1987; det är faktiskt 30 år sedan. Skallet mot de politiska partierna i Svenska kyrkan har först de senaste åren "nått decibelhöga nivåer", heter det vidare. Nomineringsgruppen Frimodig kyrka sägs vara en av mest högljudda kritikerna.

Den 17 september äger kyrkovalet rum. De röstberättigad bör sätta sig in i de olika nomineringsgruppernas program men också reflektera över den djupare frågan: vilken bevekelsegrund har respektive parti? Det skriver debattören Gunnar Hyltén-Cavallius.

Foto: Vilhelm Stokstad/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X