Annons
X
Annons
X

Varför inget stöd till internationella språktävlingar?

Sverige deltar i många internationella kunskapstävlingar för ungdomar. De nationella uttagningarna och deltagandet finansieras av Skolverket. Men endast när det handlar om tävlingar i naturvetenskap, matematik och teknik. Lingolympiaden – en tävling i lingvistik och logik för ungdomar – stöds inte med en krona från Skolverket. Vi tycker att detta är orimligt och kontraproduktivt. Varför värderas inte humanistisk vetenskap? Hur motiverar man att språk sätts i strykklass? skriver en rad debattörer.

BRÄNNPUNKT | HUMANIORA

Under fliken fortbildning och bidrag på Skolverkets hemsida finns rubriken ”Internationella Tävlingar”. Det är något som förtjänar välvilliga nickar. Sådana tävlingar fyller många lovvärda funktioner. De sporrar elever och skolor till förbättrade studieresultat, de är en viktig del i skolans internationalisering och i vårt globala kunskapsutbyte och de fungerar som en brygga mellan skola och forskarvärld.

Men när man klickar på fliken och kommer till undersidan avstannar det välvilliga nickandet. Där visar det sig nämligen att bidrag enbart ges till tävlingar i teknik, naturvetenskap och matematik. Det här är ett märkligt förhållande. Det borde vara självklart att alla vetenskapliga tävlingar jämställs – att alla begåvade och arbetsvilliga elever behandlas lika.

Deltagandet i International Linguistics Olympiad (IOL) som nu samlar drygt 30 länder får alltså ingen statlig finansiering i Sverige. I stället är arrangörerna, Unga Forskare Stockholm (UFS), tvungna att lägga mycket tid på att leta sponsorer. Den nationella uttagningen och deltagandet i den internationella tävlingen har finansierats med hjälp av medel från Kungl. Vitterhetsakademien och UFS. Bakom tävlingen ligger också mycket frivilligt arbete från Stockholms, Lunds och Uppsalas lingvistikinstitutioner samt från UFS:s projektgrupp. Det är alltså tack vare volontärer som Sverige har kunnat delta i tävlingen. Skolverket ger inget som helst bidrag.

Annons
X

Det gjorde man inte ens 2010 när Sverige stod som arrangör för den internationella tävlingen, något som resulterade i att arrangörerna - till skillnad från alla tidigare arrangörer – blev tvungna att ta ut en avgift från deltagarna. I takt med att tävlingen växer blir det kanske nödvändigt att avlasta värdländerna, men det är en pinsamhet att just Sverige blev det första landet som inte kunde finansiera arrangemanget.

Denna negativa särbehandling av just en språktävling är särskilt illavarslande. Det är genom språk vi relaterar till världen och till varandra, det är genom språk vi bygger vår värld. Att förstå språket är att förstå människan bättre. Utan internationella kontakter och språk existerar vår egen forskning i ett ofruktbart vakuum.

Enligt Europabarometern 2005 utmärker sig Sverige genom medborgarnas negativa inställning till ett andra främmande språk. Samma negativa attityd uppmärksammas i den internationella språkstudie Skolverket publicerade den 21 juni (ESCL). Attityderna speglar en långvarig nedåtgående trend när det gäller språkstudier och språkkunskaper. En nedgång som kostar Sverige både konkurrenskraft på den globala marknaden och möjligheter att utnyttja den öppna arbetsmarknad och forskarvärld vi har tillgång till genom EU. Det här borde stat och myndigheter aktivt arbeta för att motverka – inte som här underblåsa.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Men det handlar om mer än språk. Människan lever inte av bröd allena. Vi behöver kultur, kunskap om vårt förflutna och ett brett grepp om vårt samhälle för kloka beslut och goda livsvillkor. Dessutom är det snäva nyttotänkandet bakom gynnandet av naturvetenskap ekonomiskt kontraproduktivt. Nya upptäckter uppstår i gränslandet mellan humaniora och naturvetenskap. Från Albert Einstein, Marie Curie, August Strindberg till Steve Jobs går exemplen på banbrytare som verkat i just detta gränsland. Det bästa samhället får vi om våra unga ges mesta möjliga frihet och stimulans att utveckla sin potential. Vare sig det handlar om poesi som för Tomas Tranströmer eller om it-entreprenörskap som för Niklas Zennström. Då får vi både det bästa samhället och den bästa tillväxten.

    Nu i juli åker en grupp elever till Argentina för att representera Sverige i den Internationella Matematikolympiaden. I augusti åker Murphys lag från Forsmarks skola och Facimus från Minerva Gymnasieum i Umeå till Slovenien för att representera Sverige i den Internationella Lingvistikolympiaden. Låt det vara sista gången svenska elever representerar sitt land med olika förutsättningar och skiftande stöd från sitt land. Ge alla internationella kunskapstävlingar samma villkor och rubriken ”Bidrag till Internationella Tävlingar” på Skolverkets hemsida sitt rätta innehåll.

    HELENA VON SCHANTZ

    ordförande för LMS, Riksföreningen för Lärarna i Moderna Språk

    JOHAN PATRIK ROOS

    projektledare för Lingolympiaden UFS och styrelseledamot i ILU

    HEDVIG SKIRGÅRD

    projektledare för Lingolympiaden, UFS

    GUNNEL ENGWALL

    preses i Kungl. Vitterhetsakademien

    BRITA BERGMAN

    professor emerita i teckenspråk, Stockholms Universitet, och ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien

    INGE BARTING

    professor i franska, Stockholms universitet.

    THOMAS HARTVIGSSON

    projektledare, Projekt Athena Göteborg och Ordförande Humanistsektionen, Göta studentkår

    MATS WIRÉN

    docent, institutionen för Lingvistik, Stockholms Universitet

    ELIE WARDINI

    professor i arabiska, Stockholms Universitet

    KARIN LINDER

    förbundsordförande DIK – akademikerfacket för kultur och kommunikation

    EMILIE RASK

    ordförande DIK Student

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X