Annons
X
Annons
X

Varför blir det inga rubriker om Norge?

Norges statsminister Jens Stoltenberg.
Norges statsminister Jens Stoltenberg. Foto: MARK EARTHY/SCANPIX

Den kallas ”den tjockaste offentliga utredningen på mycket lång tid”. Men medan Danmarks gränskontroller mot Sverige och Finlands röster på Sannfinländarna skapar rubriker, får Norges invandringspolitik mindre uppmärksamhet. Kanske beror det på att Norge styrs av socialdemokrater, vars motiv är svåra att ifrågasätta.

För två veckor sedan kom utredningen
Velferd og migrasjon – Den norske modellens framtid. Där konstateras att invandrare från Afrika och Asien har så låg delaktighet i arbetsmarknaden att det ger en allvarlig ekonomisk belastning. Halva vinsten med pensionsreformen – 30 miljarder norska kronor – kanske äts upp.

Handlingsutrymmet begränsas av internationella överenskommelser och av Europasamarbetet, men utredningen rekommenderar en arbetslinje där det är möjligt. Staten bör försöka locka högkvalificerad arbetskraft, och utredningen menar att det är ”särskilt viktigt att reglera tillströmningen av invandrare med låg kompetens, så att de som kommer får möjlighet att delta i arbetslivet”. Norge bör inte lätta på den åtstramade humanitära invandringen (som regeringen alltid kallar ”konsekvent, rättfärdig och rättssäker”), och försörjningskrav vid anhöriginvandring föreslås.

Annons
X

I övrigt vill man göra socialförsäkringssystemen mindre generösa, försvåra att bidrag förs ur landet, samt stimulera invandrade kvinnor att välja arbete före hemmatillvaro med barnbidrag.

Slutsatserna borde intressera, för Sverige påverkas. När den norska regeringen presenterade höstbudgeten gladdes statsminister Jens Stoltenberg över att antalet ogrundade asylansökningar hade minskats från 18000 till 10000. ”På detta sparar staten 2,5 miljarder kronor”, utbrast han (NTB 5/10 2010). ”Nu är det Sverige som tar notan. När Norge blir mindre attraktivt för asylsökare drar fler till Sverige”, konstaterade Ann-Magrit Austenå, generalsekreterare i Norsk Organisasjon for Asylsøkere, en tid senare (Aftenposten 7/12-10).

Möjligen gav Anders Borgs vårbudget henne rätt. ”Sedan regeringen lämnade budgetpropositionen för 2011 har utgifterna för ensamkommande barns boende ökat och prognosen över antalet inskrivna personer i Migrationsverkets mottagande skrivits upp som en följd av ett ökat antal asylsökande. De medel som anvisats är därför otillräckliga. Regeringen anser därför att anslaget
1:2 Ersättningar och bostadskostnader bör ökas med 875000000 kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget
1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde
7 Internationellt bistånd minskas med 650465000” (Prop 2010/11:99).

Grannarna kan framstå som kallt kalkylerande, men även i Sverige har gränsdragningen för humanitära flyktingskäl ekonomiska konsekvenser. Det är ett grymt val. Myggnät och vaccinationer för en dryg halv miljard i ena vågskålen, några hundra ytterligare unga asylsökande i den andra. Regeringen väljer.

Förra året kom 2393 så kallade ensamkommande barn, varav ungefär hälften ynglingar över 16 år. År 2000 var det 350. Utvecklingen gör att något annat förstås får stryka på foten. I vår blev det biståndet. Utan en enda rubrik.

Annons
Annons
X

Norges statsminister Jens Stoltenberg.

Foto: MARK EARTHY/SCANPIX Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X