Annons
Krönika

Margit Richert:Varför är vi så sysselsatta med att bli dummare?

Under strecket
Publicerad

”Tallyho tallyho, jag har skjutit en dront” skaldade en gång Harriet Löwenhjelm. Men pippin trillade i sjön och diktjaget höll käften om det hela. Att ödsla berättelsen på de ”krasse, förkrumpne och sene att tro” därhemma i byn var ju ingen idé. Hade Löwenhjelm haft tillgång till sociala medier hade dikten knappast blivit muntrare. ”Pics or it didn't happen!” är den gängse uppmaningen till människor som inte självmant pyntar sina berättelser med bilder.

Vi har inträtt i en hypervisuell tid. Bilddelningstjänsten Instagram har gått om Twitter i antalet användare, Facebook meddelar att man hädanefter kommer att premiera rörlig bild framför text, Netflix-serien har konkurrerat ut romanen som kvällsavkoppling. Bilden på Alan Kurdi ändrade en hel kontinents flyktingpolitik. Tidningarna bedriver sedan länge sina egna tv-kanaler med helikopterflygande reportrar i en flåsig jakt efter läsarna – förlåt, tittarna.

Annons
Annons
Annons