Annons

Kim Salomon:Våren då vår värld upphörde att krympa

Till vänster David Niven som Phileas Fogg i en film från 1956. Till höger fotot ”Jorduppgång”, taget från Apollo 8.
Till vänster David Niven som Phileas Fogg i en film från 1956. Till höger fotot ”Jorduppgång”, taget från Apollo 8. Foto: William Anders/Nasa/TT

Jules Verne satte ord på 1870-talets tidsanda när han skrev ”Jorden runt på 80 dagar” – jordklotet hade krympt! Hundra år senare blev jorden ett stoftkorn i rymden på astronauten William Anders berömda foto. Men vad händer med det globala medvetandet i isoleringens 2020?

Under strecket
Publicerad

Den tystlåtne engelske gentlemannen Phileas Fogg bor ensam vid stråket Savile Row i London. Huset är knappast storslaget men ytterst komfortabelt. Mest tid tillbringar Fogg emellertid på The Reform Club vid Pall Mall, som bland sina medlemmar räknar topparna inom brittisk industri- och finansvärld. Varje dag intar han punktligt sina måltider på klubben, dricker sitt te, läser The Times och spelar whist. En dag, när korten ligger på bordet, konstaterar Fogg att jorden en gång har varit ganska stor men att den har krympt. En medspelare instämmer och påstår att man kan resa världen runt tio gånger snabbare än för bara hundra år sedan. Fogg fyller i och envisas med att han kan göra resan på 80 dagar. Vännerna tvivlar och slår vad. Redan samma kväll ger han sig ut på sin svindlande jordenruntresa, för att visa att världen har krympt. 

Den klassiska berättelsen är signerad den franska författaren Jules Verne i början på 1870-talet, fiktiv och samtidigt en klockren träff i tidsandan. I seklets början hade människan inte kunnat förflytta sig snabbare än en häst galopperar. Med järnväg och ångfartyg förkortades avstånden i tid räknat, och kontinenterna kom närmare varandra. Båtrutter och spårrälser invigdes på löpande band. 1869 rullade tågen på den nybyggda transkontinentala järnvägen från New York via Chicago till San Francisco och ungefär samtidigt mellan Calcutta och Bombay. På haven innebar ångkraften betydligt mer pålitliga tidtabeller än vindkraften kunnat erbjuda. Telegrafen skapade illusioner om samtidighet trots geografiska avstånd, och för första gången förmedlades nyheter snabbare än människan kunde röra sig.

Annons
Annons
Annons