Annons
X
Annons
X
Ledare
Op ed

Vårdköer slår mot låginkomsttagare

Nima Sanandaji
Nima Sanandaji

OP-ED | NIMA SANANDAJI

Enligt SOM-institutets nyss publicerade mätning är sjukvården den samhällsinstitution som svenskarna har störst förtroende för. Den svenska vården klarar sig också relativt väl i en global undersökning av
The Commonwealth Fund, där allmänhet och läkare i elva länder svarar på en rad frågor om vårdens kvalitet och tillgänglighet. Men det finns också en aspekt där Sverige klarar sig ovanligt dåligt. Andelen som svarar att de tror sig få den bästa vården vid behov är nämligen lägst i Sverige. Kanske visar det bara att vi ställer högre krav på vad som utgör ”den bästa vården” än i andra länder. Men Sverige uppvisar också stora klasskillnader.

Bland svenskar med högre inkomster tror 70 procent att de ska få den bästa vården, jämfört med 58 procent bland dem som har lägre inkomster. I Schweiz är motsvarande tal 91 respektive 86 procent. Endast i USA är skillnaden större.

Just USA:s placering är inte så konstig. Det är ett heterogent land med stora inkomstskillnader, där vård i stor utsträckning finansieras privat. Men Sverige är ett homogent land med små inkomstskillnader, där vården i mycket hög utsträckning finansieras offentligt. Varför är skillnaden i förväntningar mellan låg- och höginkomsttagare större här än i länder som Kanada, Nya Zealand, Storbritannien och Australien? De har alla en betydligt mindre andel offentlig finansiering av vården än vad vi har.

Annons
X

Svaret tycks ligga i köer. När politiker ransonerar vården ställs medborgarna inför tre valmöjligheter: vänta i kön, köp en privat försäkring för att få vård i tid, eller kom på smarta sätt att gå före i kön. Pengar i sig underlättar inte att gå runt offentliga köer, men det gör kontakter och kunskap om hur systemen fungerar. Och personer med högre utbildning och bättre jobb brukar också ha mer av både kontakter och kunskaper. Det bekräftas av forskarna Luigi Siciliani och Rossella Verzulli, som har undersökt väntetiderna inom den offentliga vården i nio europeiska ekonomier. I Sverige visar sig köerna vara nära tre månader, eller 48 procent, kortare för välutbildade personer än för de mindre välutbildade.

Eftersom vårdköerna är svårare att ta sig förbi för personer med lägre utbildning återskapar de inkomstskillnaderna som den offentliga finansieringen skulle utjämna. Så vad kan vi då göra för att motverka problemet?

Valfrihet och ökad konkurrens tycks vara en del av svaret. En fördel med privata vårdgivare är att de aktivt vill attrahera patienter. Den vetenskapliga utvärdering som Karolinska Institutet nyligen genomförde visade att Vårdval Stockholm ökat tillgängligheten i primärvården, vilket översattes i ökat vårdutnyttjande för framför allt vårdtunga grupper och låginkomsttagare. Det ligger i linje med erfarenheten att köer i synnerhet missgynnar dem som behöver offentlig välfärd mest.

Inför framtida vårdreformer bör vi inte bara ha i åtanke hur solidariskt de är tänkta att fungera, utan också hur tillgängligheten faktiskt är för olika inkomstgrupper.

Nima Sanandaji är vd för tankesmedjan Captus och fri skribentr.
sanandaji@gmail.com

Annons
Annons
X

Nima Sanandaji

Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X