”Vårdens totala ointresse för diabetikers kost förvånar”

Mer insulin eller mindre kolhydrater? För diabetes typ 1 finns nästan inga studier som visar hur kosten påverkar. P-O Heidling valde en strikt lågkolhydratkost i strid med rekommendationerna och kunde minska insulindoserna.

– Jag är förvånad över sjukvårdens totala ointresse, säger han.

Under strecket
Publicerad
P-O Heidling kunde minska intaget av insulin när han började äta en strikt lågkolhydratkost.

P-O Heidling kunde minska intaget av insulin när han började äta en strikt lågkolhydratkost.

Foto: Privat
P-O Heidling är förvånad över vårdens ointresse inför diabetikers kostomläggning. ”Den har förändrat mitt liv, men verkar bara vara en anekdot i deras ögon”, säger han.

P-O Heidling är förvånad över vårdens ointresse inför diabetikers kostomläggning. ”Den har förändrat mitt liv, men verkar bara vara en anekdot i deras ögon”, säger han.

Foto: Privat
Annons

Omkring 50 000 personer har typ 1-diabetes i Sverige och av dem är runt 8 000 barn. Till skillnad från diabetes typ 2 är det en livslång autoimmun sjukdom som kräver insulinbehandling, främst för att ta hand om kolhydrater i maten.

Bra blodsockerkontroll är en förutsättning för att minska risken för allvarliga skador på ögon, njurar och nerver och för tidig död. De senaste siffrorna från Nationella Diabetesregistret är dock nedslående. Bara var femte vuxen med typ 1-diabetes når målvärdet för långtidsblodsocker, HbA1c.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons