Annons
X
Annons
X

Varannan statsanställd mår dåligt

53 procent av landets 432000 statsanställda anser att de har alldeles för mycket att göra och tvingas till stress. 28 procent har sömnsvårigheter och 32 procent vågar inte framföra kritik, skriver Fackförbundet ST:s ordförande Annette Carnhede och utredaren ­Torbjörn Carlsson inför årets kongress som inleds idag.

14 procent av de statsanställda har någon gång under de senaste tolv månaderna utsatts för våld eller hot om våld. Värst drabbade är anställda vid Statens Institutionsstyrelse, kriminalvården och kronofogden. Bilden visar sprängattentatet mot en åklagare i Trollhättan.
14 procent av de statsanställda har någon gång under de senaste tolv månaderna utsatts för våld eller hot om våld. Värst drabbade är anställda vid Statens Institutionsstyrelse, kriminalvården och kronofogden. Bilden visar sprängattentatet mot en åklagare i Trollhättan. Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL/SCANPIX

Arbetsmiljön i staten är en lågt prioriterad fråga för regeringen. Fackförbundet ST har genom tre stora SCB-undersökningar följt arbetsmiljön i staten sedan 1999. Årets undersökning visar att statsanställda anstränger sig så hårt för att ge medborgarna service och uppfylla politiska mål att de mår dåligt, främst på grund av otillräckliga resurser för att klara uppgifterna.

Undersökningen visar att det är lågt i tak på statliga arbetsplatser och att stress, hot, våld och sömnproblem tillhör var­dagen. Så här kan vi inte ha det.

Jobben på statliga arbetsplatser är både för viktiga och för inspirerande för att en ­dålig arbetsmiljö ska få försämra deras status. Regeringen måste nu agera för att ge statliga verksamheter förutsättningar att klara sina uppgifter – annars är demokrati och rättssäkerhet i fara.

Annons
X

En fjärdedel av de statsanställda är upprörda för att de inte kan klara det uppdrag myndigheten fått av riksdag och regering.

53 procent anser att de har alldeles för mycket att göra och 28 procent har sömnsvårigheter för att tankar på jobbet håller dem vakna.
**
Vi i facket måste** arbeta hårdare mot stressen och sätta in särskilda åtgärder vid de arbetsplatser där den är värst. Situationen är dock så pass allvarlig att regeringen, som har det yttersta ansvaret, måste tillsätta de resurser som krävs för att statliga verksamheter ska kunna lösa sina uppgifter.

Regeringen bör också uppdra åt alla myndigheter att införa index som mäter medborgarnas uppfattning om servicen.

Det är inte alltid pengar som krävs utan lika ofta handlar det om genomtänkta åtgärder. Ett exempel är Centrala studiestödsnämnden (CSN). I förra undersökningen var CSN den absolut sämsta arbetsplatsen ur arbetsmiljösynpunkt. Fack och arbetsgivare har dock genom tydligare organisation, förenklade regler, förbättrade rutiner och bättre it-stöd löst många av problemen.

Trots personalneddragningar har CSN nu mindre problem med arbetsmiljön än de flesta andra statliga arbetsplatser.

På många statliga arbetsplatser är det lågt i tak. 32 procent upplever att det är känsligt att framföra kritik mot brister i arbetsledningen och 27 procent att det är känsligt att kritisera orättvisor eller dåliga beslut om tjänstetillsättningar.

För dem som ändå vågar kritisera är läget bistert: drygt en tredjedel har drabbats av uppsägning, lägre lön eller förbigående vid tillsättning av tjänster.

Statstjänsten innebär myndighetsutövning som ibland leder till att statsanställda hotas. Totalt utsattes drygt 14 procent av de statsanställda för våld eller hot om våld det senaste året.

Arbetsplatser som utför tvångsåtgärder är naturligt mer utsatta. Mest utsatt är ­Statens institutionsstyrelse där 75 procent av de anställda utsattes för våld eller hot det senaste året, följt av kronofogdemyndigheten och kriminalvården.

Dessa verksamheter har dock långtgående rutiner för att hantera situationerna. Våld och hot drabbar även anställda vid många andra statliga arbetsplatser som ofta saknar kunskap för att minimera risken för våld och rutiner för att hjälpa anställda som blivit utsatta. ST kräver att samtliga statliga arbetsplatser skaffar beredskap för att hantera våldssituationer och omhändertagande av anställda som blir utsatta för våld eller hot.

Tyvärr verkar arbetsmiljön för stats­anställda vara en lågt prioriterad fråga för regeringen som snart efter tillträdet 2006 halverade anslaget till Arbetsmiljöverket och lade ner Arbetslivsinstitutet. Skälet sades vara att arbetsgivarna ska ta över ­ansvaret för arbetsmiljö.

ST uppmanar nu regeringen att prioritera forskning om arbetsmiljö och att själva ta sitt arbetsgivaransvar för sin personal – de statsanställda.

Fotnot: Arbetsmiljöundersökningen baseras på enkätsvar från 3 364 statligt anställda medlemmar i Fackförbundet ST.

ANNETTE CARNHEDE

ordförande i Fackförbundet ST
**
TORBJÖRN CARLSSON**

utredare, Fackförbundet ST

Annons
Annons
X

14 procent av de statsanställda har någon gång under de senaste tolv månaderna utsatts för våld eller hot om våld. Värst drabbade är anställda vid Statens Institutionsstyrelse, kriminalvården och kronofogden. Bilden visar sprängattentatet mot en åklagare i Trollhättan.

Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL/SCANPIX Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X