Annons
Krönika

Dick Harrison:Våra ljus i mörkret skriver historia

Foto: Thanassis Stavrakis/TT
Publicerad

Så här dags varje år är vi många som länge har skakat på huvudet åt affärsinnehavarnas envetna vilja att förmå oss att ta ut julglädjen i förskott. Det hör till att man skall oja sig över alla tomtar som ockuperar mark i butikerna från och med slutet av oktober. Och visst kan det vara störande. Men på en punkt böjer jag villigt huvudet och tar ut all glädje så fort det bara går: den som är länkad till belysningen. Ju tristare väder, nyheter och omständigheter – snöblandat regn, kostsamt vinterdäcksbyte, Trumps valseger, Leonard Cohens död – desto mer längtar jag efter att triumferande hänga upp stjärnorna i villafönstren.

När jag var liten var det en snudd på helig regel att inte tända stjärnor och ljusstakar förrän på första söndagen i advent, men sedan några år tillbaka brukar vi varje november tidigarelägga belysningsoffensiven med någon dag. Överallt placeras elektriska ljusstakar och stjärnor för att besvärja fram en adventsstämning som kan få irritationen över den mest arrogante litteraturpristagare eller den mest misslyckade opinionsmätare att förflyktigas.

Annons
Annons
Annons