Våra barn behöver mindre grupper

Barn med särskilda behov behöver ofta gå i mindre ­grupper i skolan. Idag driver Skolinspektionen på att sådana läggs ned, och att barn med funktionsnedsättning istället ska få hjälp i sin klass. Detta blir dock förödande för många barn, skriver en rad föräldrar engagerade i föräldranätverket Barn i Behov.

Under strecket
Publicerad

När det inte fungerar läggs ytterst ansvaret på föräldrar att anmäla uteblivet stöd till Skolinspektionen och bli skolans fiende, en förödmjukande process för alla inblandade.

Foto: KATARZYNA KORZA/TT
Annons

Skolinspektionen driver nerläggning av särskilda undervisningsgrupper och stödjer privata initiativ till förmån för ”en inkluderande skola”. Samtidigt drar kommuner in resurserna till elever med omfattande behov av särskilt stöd i undervisningssituationen. Mellan de stora drivhjulen inkludering och kommunal budget mals elever med osynliga neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som AST och ADHD obönhörligen ner. En strukturell diskriminering av elever med osynliga, kognitiva funktionsnedsättningar pågår när tusentals barn berövas rätten till utbildning.

Inkludering handlar om skolan, inte om individer. Att arbeta inkluderande innebär att söka lösningen på utmaningar inom ramen för den egna klassen utan att exkludera elever. Som genomförd skolform befinner den sig dock fortfarande på ­experimentstadiet. De som på allvar arbetar med inkludering poängterar också vikten av special­pedagogisk kompetens, att lärare kan arbeta tillsammans och med mindre klasser. Det handlar också om att systematiskt arbeta mot fördomar och för ökad kunskap och förståelse bland klasskamrater, skolpersonal och andra föräldrar.

Annons
Annons
Annons