Annons
X
Annons
X

Var tyskarna värre än andra kolonialister?

Harrisons historia
Tyska kolonialister firar jul i Kamerun 1901.
Tyska kolonialister firar jul i Kamerun 1901. Foto: Bundesarchiv

**Det sägs att **den tyska koloniseringen av Kamerun var ovanligt brutal, jämfört med hur fransmännen och britterna betedde sig i Västafrika vid samma tid. Bland annat skall tyskarna ha använt sig av slavsoldater. Hur väl stämmer detta med verkligheten?

Alla kolonialmakter uppträdde brutalt, och alla använde vid ett eller annat tillfälle slavsoldater, trots att imperialisterna formellt sett kämpade för att avskaffa slaveriet. Orsakerna varierade – ibland var det ren dubbelmoral, ibland en anpassning till lokala former för truppanskaffning. Inget tyder på att just tyskarna i Kamerun var varken bättre eller sämre än genomsnittet. Däremot står det klart att tyskarnas sätt att hantera slavsoldater var klart sämre än britternas taktik. När britterna skaffade sig ofria krigare hade de större långsiktig framgång, eftersom de hade varit i Afrika längre och kände till hur systemet fungerade.

Den tyska erövringen av Kamerun inleddes försiktigt 1884 och tog verklig fart på 1890-talet. Att Tyskland på kort tid lyckades lägga under sig ett stort territorium mitt emellan de brittiska och franska imperierna berodde framför allt på att de införskaffade slavsoldater. År 1891 köpte tyskarna 199 slavar och 171 slavinnor av kungen av Dahomey på villkoret att de under fem års tid skulle tjäna Tysklands kolonialmakt som bärare, soldater och jordbruksarbetare. Militärt sett var det ett snilledrag. Krigarna från Dahomey visade sig ovärderliga, och tyskarna ville gärna behålla dem även efter segrarna. Det hade slavsoldaterna inget emot: 55 av dem övergick efter ett par år till att bli Polizeisoldaten, såväl polisiära ordningsmän som krigare.

Annons
X

Men tyskarna var nykomlingar. De visste inte att en slavsoldat inte var vilken slav som helst. Istället för att behandla dem som de stolta krigare de uppfattade sig själva som betedde sig tyskarna mot slavsoldaterna som om de vore vanliga ofria arbetare. I mars 1893 författade krigarna från Dahomey en formell protest mot övergreppen, men när den tyske guvernören fick vetskap om tilltaget reducerade han deras matransoner för att lära dem veta hut. När tyskarna i december samma år misshandlade deras kvinnor fick soldaterna nog. Den 15 december reste de sig mot kolonialherrarna, och först efter sju dagars strider hade upproret nedkämpats.

Stäng

HARRISONS HISTORIA – utvalda händelser och fenomen varje vecka direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det bör tilläggas att kolonisterna i Kamerun även ägnade sig åt införskaffning av vanlig slavarbetskraft. De tyska plantageägare som etablerade sig i landet på 1890-talet lyckades ibland få myndigheterna att tillhandahålla dem krigsfångar som arbetskraft. Sedan bulufolkets revolt slagits ned 1899–1901 ålades åtskilliga buluer sex års straffarbete, i många fall på Kamerun Bergs plantager. Men det varade inte i längden. Efter 1902 upphörde denna typ av straff och detta slaveri successivt.

    Annons
    Annons
    X

    Tyska kolonialister firar jul i Kamerun 1901.

    Foto: Bundesarchiv Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X