Var medeltida kvinnor ovanligt sexfixerade?

”Under medeltiden fördömde prästerna ideligen sexualiteten och krävde att den bara skulle tillåtas i barnalstrande syfte. Detta spillde över i en hård kritik mot kvinnor som förförare av oskyldiga män. Menade man verkligen att kvinnor var ovanligt sexfixerade?”

Under strecket
Publicerad
Teorier om kvinnans förment pilska natur har funnits sedan tidernas begynnelse.

Teorier om kvinnans förment pilska natur har funnits sedan tidernas begynnelse.

Foto: Universal History Archive/IBL
Annons

Det enkla svaret är ja. Nästan all litteratur i ämnet skrevs av manliga författare, huvudsakligen präster och munkar som var ålagda att leva i celibat, vilket förklarar varför de hade ständiga problem att hantera frågor om sexualitet i allmänhet och dragningen till det motsatta könet i synnerhet. Alltså var det lätt att teorier om kvinnans förment pilska natur spred sig mellan skribenterna.

Redan under tidig medeltid hade flertalet tyckare i frågan kommit fram till slutsatsen att kvinnor hade svårare än män att kontrollera drifter. Kärleks- och sexualmagi förknippades nästan uteslutande med kvinnliga utövare. Sådan magi antogs kunna vara både positiv (leda till uppkomsten av heta känslor) eller negativ (resultera i falnande kärleksglöd eller impotens). Ett känt exempel från nordisk högmedeltid, närmare bestämt i den isländska Njals saga, är den förbannelse som den norska 900-talsdrottningen Gunnhild lägger på sin älskare, islänningen Hrut, som därefter inte förmår ha samlag med någon annan kvinna än drottningen – något som vållar Hrut stora problem när han återvänder till Island och gifter sig.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons