X
Annons
X

Var det en guldålder för Europas judar?

"Jag har hört att 1700-talet var ett av judarnas lyckligaste sekler någonsin, med en kulturell guldålder i Polen och Litauen och en successivt allt starkare ställning även i Västeuropa. Stämmer det? Eller förekom det judeförföljelser även på?"

Läs mer om Harrisons historia
Holländska judar firar sukkot, eller lövhyddohögtiden, under tidigt 1700-tal.
Holländska judar firar sukkot, eller lövhyddohögtiden, under tidigt 1700-tal. Foto: Lebrecht/IBL

Förföljelser förekom. I alla europeiska länder med judiska bosättningar förekom under 1700-talet någon form av antisemitisk diskriminering. Flera upplysningsfilosofer, bland andra Voltaire, såg med avsky på judarna, inte minst för att deras religion föreföll dem som ett koncentrat av det värsta i kristendomen (som de också var kritiska mot). Jämfört med andra epoker var just 1700-talet dock relativt lugnt på denna punkt. I den judiska historien är århundradet mer förknippat med uppkomsten av den chassidiska religiösa rörelsen i Östeuropa än med våldsamma pogromer. I Spanien och Portugal jagade fortfarande inkvisitionen judar som i hemlighet hade överlevt de senaste seklernas förföljelse, men inte med samma frenesi som tidigare. I andra katolska länder, även i påvens egna territorier, levde judarna i ghetton och utsattes tidvis för uttryckliga förödmjukelser – till exempel tvånget att bära gula huvudbonader – men i allt väsentligt lämnades de i fred. Liksom i Polen, där judarna utgjorde en av viktigaste folkgrupperna, åtnjöt de inte sällan en viss grad av självstyre.

Holländska judar firar sukkot, eller lövhyddohögtiden, under tidigt 1700-tal.

Foto: Lebrecht/IBL Bild 1 av 2

Den tyske upplysningsförfattaren Gotthold Ephraim Lessing och den schweiziske filosofen Johann Kaspar Lavater besöker Moses Mendelssohn, gravyr från 1800-talet.

Foto: Interfoto/IBL Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X