När jag är ute och föreläser blir jag ibland kritiskt bemött av såväl historiker som amatörer, vilka bestämt motsätter sig vissa fakta som jag levererat under föreläsningarna. I regel sker detta under offentliga frågestunder, vilket ger oss en möjlighet att reda ut begreppen. Men ibland sker det i sista sekunden, efter frågestunderna, då jag är tvungen att rusa till en bil, ett tåg eller ett flygplan. Detta gäller dagens bloggämne. Jag hade i föredraget gjort klart att många folk i Baltikum ännu inte var kristna omkring år 1200. En person i publiken menade att jag hade fel, att Baltikum var kristnat redan på 1100-talet.
All forskning ger vid handen att kristendomen på 1100-talet hade rönt ytterst små framgångar bland flertalet invånare i nutidens Estland, Lettland och Litauen, möjligen med undantag för vissa stormän längst i öster, som av politiska skäl valt att anamma den rysk-ortodoxa formen av kristendom (men om detta är vi dåligt underrättade). I de skriftliga källorna finns redogörelser för offer av hästar och människor vid årligen återkommande fester.