Vänta inte tills första tolken dödas

Utan afghanska tolkar hade den svenska styrkan inte kunnat utföra sitt arbete. Nu är tolkarnas situation mycket utsatt, och Sverige bör därför ta sitt moraliska ansvar för dem och deras familjer, skriver debattörerna Siri Steijer och Stefan Olsson.

Under strecket
Publicerad

Andra länder har utarbetat planer för att hjälpa de tolkar som arbetat för dem, skriver Siri Steijer och Stefan Olsson. Bilden är från Sheberghan väster om Mazar-e-Sharif i norra Afghanistan.

Foto: STAFFAN LÖWSTERDT
Annons

Tjugofemårige Noor Ahmad arbetar sedan tre år tillbaka som tolk åt de svenska trupperna i Afghanistan. Han är övertygad om att hela hans familj kommer att dödas om de lämnas kvar i landet när de svenska trupperna dras tillbaka. Mest orolig är han för barnet hans fru ännu bär i sin mage. ”Jag har hjälpt Sverige, varför vill inte Sverige hjälpa mig nu?”

Återtåget ur Afghanistan har
påbörjats, men vilket ansvar
Sverige ska ta för de tolkar som tjänstgjort tillsammans med de svenska soldaterna är en fråga som ännu inte är löst. Regeringen har skjutit problemet ifrån sig, men frågan kan inte vänta efter
som truppneddragningen redan är i
gång. Under hösten minskade styrkan från 500 man till 400. Senare i vår minskas den till 300. Vid slutet av året ska all stridande trupp ha lämnat landet.

Annons
Annons
Annons