X
Annons
X

Per Högselius: Välvilligt utbyte eller spioneri?

Industrispionage är ett kontroversiellt begrepp. Det dyker upp som skällsord när företag – eller länder – anklagas för att med tvivelaktiga metoder tillskansa sig skyddad, känslig information om andra företags verksamheter, särskilt när det gäller forskning och utveckling. Andra menar dock att mycket av det som kallas industrispionage egentligen är någonting ganska alldagligt och mestadels lagligt som företag och länder ägnar sig åt för att hålla koll på den industriella och tekniska utvecklingen inom en bransch. Syftet är sällan att ”kopiera” konkurrenternas teknik, utan snarare att förstå den, för att sedan, med egen kreativitet, vidareutveckla och förbättra innovationen ifråga. Företagen själva kallar det för ”omvärldsövervakning” eller ”corporate intelligence”, men ibland blir gränserna till ”äkta” industrispionage otydliga och diffusa.

Ämnet väcker många frågor. Hur kan vi egentligen veta något om hur industrispionage går till och hur omfattande det är? Hur har dess metoder utvecklats genom åren och vilken framgång har dessa skugglika aktiviteter egentligen haft? Det är lockande att som historiker försöka gripa sig an detta ämne, men företagen själva är förstås inte särskilt villiga att dela med sig av sina erfarenheter av att spionera på och stjäla hemligheter från andra företag – även om företagsarkiven förmodligen innehåller en väldig mängd hemligt sprängstoff i detta avseende.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X