Annons
X
Annons
X

Valuta för pengarna med Juholt?

Det borde vara en hederssak vara varsam med skattepengar oavsett om man är höger eller vänster.

SÖNDAGSKRÖNIKA

Det är svårt att vara effektiv när man inte har någon konkurrens. I stora delar av landet är problemet att det saknas alternativ till den offentligt drivna välfärden.

Ja, det här sades vid ett seminarium i regi av Svenskt Näringsliv i fredags morse. Men, nej, det var varken någon rationaliseringssugen professor eller någon expansionslysten företrädare för affärsintresset som tog till orda, utan det var Håkan Sörman, som är vd i samarbetsorganisation Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Stäng

POLITISKA CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – Tove Lifvendahls kommentarer direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Debatten om offentligt och privat i välfärdssektorn fortsätter att väcka heta känslor i de politiska finrummen, men ute i vardagen har väldigt mycket hänt sedan 1980-talets yrvakna holmgång om daghemmet Pysslingen.

    Annons
    X

    Som framgått av SvD Näringslivs granskning av riskkapitalet i välfärdssektorn går redan 11 procent av det allmännas kostnader för vård, skola och omsorg till privata företag, och i vissa sektorer är andelen betydligt högre än så. Så går exempelvis nästan en tredjedel av gymnasisterna i fria skolor, och två tredjedelar av dessa drivs som aktiebolag.

    Håkan Sörman, som var inbjuden till seminariet för att kommentera den nya boken
    Vitsen med vinsten (Hjalmarson & Högberg) gick inte heller in för att försvara offentlig produktion mot det privata välfärdsföretagande som boken beskriver. Den hållningen är historia. Istället konstaterade han rakt upp och ned att SKL:s medlemmar håller på att bli mer av finansiärer och mindre av utförare, och att det viktigaste är hur man använder sina resurser.

    –Kommunerna bör se på välfärdsföretagen mer som storföretagen ser på sina underleverantörer, sade Sörman. Det gäller att vara en skicklig och krävande kund. Jag är mot vinstreglering, men visst undrar man när man hör talas om stora vinstuttag ur företag som bara har drivits en kort tid. Då måste det vara fråga om töntig upphandling.

    Det deltog engagerade och framgångsrika representanter för Kunskapsskolan och Praktikertjänst i seminariet, men den här gången fäste jag mig mest vid vad den offentliga sektorns man i panelen hade att säga.

    Tänk om man kunde få höra mer av detta klarsynta budskap från hans uppdragsgivare runt om i landet, och tänk om åtminstone några rikspolitiker kunde ge högsta välfärdspolitiska prioritet åt att medborgarna ska få valuta för skattepengarna. Under de senaste åren har utvecklingen snarast gått i motsatt riktning: Moderater och socialdemokrater har tävlat om att vara generösast mot ”välfärden”, vilket i realiteten har betytt att föreslå så höga statsbidrag som möjligt till kommunerna utan att ställa krav på hushållning och målmedvetet arbete för ökad produktivitet.

    Det är bedrövligt att debatten kan föras på detta primitiva sätt samtidigt som sambandet mellan kostnader och kvalitet är utomordentligt svagt. Några sidor in i Vitsen med vinsten finns ett diagram som visar kostnader på den ena axeln och resultat i grundskolan på den andra, och där varje kommun motsvaras av en prick. Här anas inte en tillstymmelse till rätlinjigt samband utan svärmen ser ut som om ett gäng kommunalråd hade beskjutit diagrammet med hagelgevär. Så länge detta är läget är det oändligt mycket viktigare att SKL fördjupar sitt arbete för ökad konkurrens och erfarenhetsutbyte kommunerna emellan än att staten öser in nya miljarder i systemet.

    Rätta mig om jag har fel, men var det någon annan ledande politiker än Ilija Batjlan (S) i Stockholms läns landsting som försökte göra kampen mot slöseri med skattebetalarnas pengar till en profilfråga i valrörelsen 2010? Typiskt nog har han sedan dess lämnat politiken och gått över till näringslivet. Men i ”valuta för pengarna” ligger en problemformulering färdig att ta vara på för såväl höger som vänster.

    Oavsett om man vill ha en stor offentlig sektor och höga skatter eller en liten offentlig sektor och låga skatter borde det vara en hederssak att medborgarnas pengar ska användas så förnuftigt som möjligt.

    Ska det bli Håkan Juholt som tar upp den kastade handsken? Den ligger mitt framför honom, men hur stor är sannolikheten att han böjer sig ned? Rörelsens eviga ideolog Anne-Marie Lindgren tror i sitt veckobrev (10/3) att S nu ska lägga frågan om driftsformer åt sidan och välja vinstkontroll i stället för vinstförbud, men det räcker ju inte långt. Och annat pekar i rakt motsatt riktning. Carin Jämtin har gjort sig känd för hårda utfall mot välfärdsföretagande och Kriskommissionen uttrycker sig direkt fientligt. Samtidigt hänger ”valuta för pengarna” nära samman med öppenhet för att dra fördel av entreprenörskap och effektivitet på det sätt som Sörman diskuterar.

    Nå, men hur det än blir med saken för S finns inga skäl för de borgerliga att dröja.

    PJ Anders Linder är politisk chefredaktör i SvD.
    pj.anders.linder@svd.se

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X