Annons
X
Annons
X

Välståndet är inget särintresse

SÖNDAGSKRÖNIKA

Min vecka har gått i innovationernas och företagsklimatets tecken. I tisdags hörde jag De rödgrönas näringspolitiker frågas ut inom ramen för Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) projekt
Innovation för tillväxt. I onsdags lyssnade jag till Josh Lerner från Harvard, som var i Sverige för att ta emot det prestigefyllda priset
Global Award for Entrepreneurship Research, och i torsdags såg jag Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin drabba samman i näringspolitisk debatt vid Svenskt Näringslivs framtidsmöte på Älvsjömässan.

Torsdag. Niklas Ekdal leder samtalet på mässan. Han frågar om sänkt kapitalbeskattning.

–Det står inte på vår prioriteringslista, säger Reinfeldt.

Annons
X

–Inte på vår heller, säger Sahlin.

Onsdag. Det blir diskussion efter Josh Lerners prisföreläsning. Moderatorn ber paneldeltagarna prioritera en enda åtgärd för att få fart på företagandet.

–Sänkt kapitalbeskattning, säger professor Lerner.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I
    Ekonomisk debatt (3/2010) skriver Magnus Henrekson om Lerners senaste bok. Den heter
    Boulevard of Broken Dreams och handlar om vad man kan lära sig av alla misslyckade statliga försök att främja riskkapital och entreprenörskap.

    Lerner avvisar inte offentliga insatser kategoriskt, men han konstaterar att det är mycket lättare för politikerna att göra fel än rätt. Den aktiva näringspolitikens smala väg är väldigt smal. Det viktigaste som staten kan bidra med är infrastruktur och institutioner: skolsystem, vägar, lagar av hög kvalitet, en väl fungerande rättsstat. Det lägger grunden. Näst viktigast? Goda incitament.

    Henrekson skriver: ”Konkret innebär detta att det är viktigare med låg beskattning av personaloptioner och reavinster vid aktieförsäljningar i onoterade bolag än med riskkapitalavdrag eller att offentliga medel via fondbildningar öronmärks för investeringar i entreprenörsföretag.”

    Tisdag. Utfrågning på IVA. Kent Persson (V) lyfter fram två fundament i den nya rödgröna näringspolitiken: Ett riskkapitalavdrag. En riskkapitalfond som sätts upp med offentliga medel.

    Onsdag. Rune Andersson, som driver koncernen Mellby Gård, får ett utbrott i panelen. ”Det är ingen brist på riskkapital. Det är brist på projekt och entreprenörer! Jag kan bara skratta när jag hör oppositionens idé att starta en riskkapitalfond samtidigt som de ska återinföra förmögenhetsskatten, som driver miljarder ur landet. Det är helt galen politik!”

    Josh Lerners forskning visar att utbudet av entreprenörer är helt centralt. Nya, snabbväxande företag spelar stor roll för tillväxt och jobb. Men en stor andel av nysatsningarna misslyckas, så många måste ta chansen och försöka. För att detta ska ske behöver belöningarna stå i proportion till riskerna; den som har ett tryggt karriärjobb i ett storföretag säger inte upp sig, avstår från månadslönen och sätter huset i pant om det inte finns hopp om god avkastning. Om företagande och inkomster är hårt beskattade blir både företagarna och tillväxtföretagen färre.

    Onsdag. En man i publiken berättar att han drivit och sålt bolag ihop med ett storföretag: ”På grund av fåmansreglerna fick jag betala mer än dubbelt så hög reavinstskatt som de gjorde.”

    Torsdag. Niklas Ekdal går över till värnskatten. Är det rimligt att svenskar ska betala högst marginalskatt i världen? Snart är den uppe i 60 procent och De rödgröna vill höja ännu mer.

    – Vi har inte ambitionen att åtgärda högsta marginalskatten under nästa mandatperiod, säger Reinfeldt.

    – Orättvisa och klyftor skapar inte nya jobb, säger Sahlin.

    I ord är företagandet omhuldat. I praktiken ses den företagsamhet som sörjer för välstånd, jobb och utveckling fortfarande som ett särintresse långt in i borgerliga led. Sänkt kapitalskatt och marginalskatt? Vi har inte råd med förmåner till företagarna när pensionärerna ska ha sitt.

    Frågan kunde vara en annan: Har vi råd att låta bli?

    Onsdag. Mötet avslutas med mingel. Jag kommer i samspråk med en gammal bekant som är ordförande i ett familjeföretag i byggbranschen. Han börjar berätta om hur en småföretagares skåpbilar beskattas. Gör man på ett sätt är momsen hel, gör man på ett annat är den halv. Nöjer man sig med att köpa chassit, bygger skåpet själv och ser till att det är en luftspalt mellan skåp och hytt blir det billigare, för då anses inte frestelsen att köra bilen privat vara lika stor.

    Jag blev lite disträ, får jag erkänna. Jag kan ha missförstått i enskildheterna. Men slutsatsen är klar. Trots ny retorik, trots ljusglimtar som de senaste dagarnas C- och KD-förslag, vilar en oförståelsens anda fortsatt tung över näringspolitiken.

    De ansvarigas mardröm är att det någonstans öppnas ett kryphål så att millimeterrättvisan sätts ur spel och en entreprenör får det en liten aning bättre än hon borde ha det. Gynnsammare företagsklimat och fler företagare är nog bra, men när det kommer till kritan är det jämlikhet och statens skatteintänkter nu idag som gäller.

    PJ Anders Linder är politisk chefredaktör i SvD.
    pj.anders.linder@svd.se

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X