Reportage

Välkommen till djungeln

Foto: Jon Hicks/AOP

Los Angeles palmer symboliserar på många sätt den amerikanska drömmen. Men då staden lider av svår torka och palmerna närmar sig slutet av sin hundraåriga livscykel står LA inför en identitetskris: Leva vidare i myten eller återuppfinna sig själv?

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Westlake Parke i början av förra seklet.

Foto: Bettmann/AOP

Reklamskylt vid Rodeo Drive 2014.

Foto: Stefano Politi Markovina / AOP

Solnedgång över piren vid Santa Monica Beach.

Foto: AOP
Annons

Los Angeles, tidigt 1980-tal. En ung, liftande Axl Rose hoppar ur lastbilens passagerarsäte och tittar upp mot de höga palmer som kantar varje gata inom synhåll. Lastbilschauffören smäller igen dörren och vrider om bilnyckeln, men genom det öppna fönstret hör Axl honom garva de ord som senare skulle bli rockhistoria: ”Welcome to the jungle!”.

Var det verkligen så det gick till? Spelar det ens någon roll? I LA flyter dröm och verklighet sömnigt och sömlöst ihop. Kanske är det därför människorna här tycker om sina palmer så mycket? Det svajande trädet har i alla tider varit en symbol för något exotiskt, för lyx, storslagna drömmar, visioner – och frihet. Det är symptomatiskt att flera av Los Angeles gator kantades av brinnande palmer under kravallerna på 1960- och 90-talet. Att kasta stenar genom skyltfönster var ett sätt att visa sin frustration, men ingenting emot att sätta själva symbolen för staden i brand.

Annons
Annons
Annons