X
Annons
X

Valfrihet kan bidra till psykisk ohälsa hos unga

Psykisk ohälsa har blivit allt vanligare bland unga. De senaste två decennierna har förekomsten av psykiska problem fördubblats eller trefaldigats. En förklaring är att många unga har svårt att hantera dagens alla valmöjligheter, enligt den statliga utredningen Ungdomar, stress och psykisk ohälsa.

– Det här är en allmän samhällstrend, men det blir tydligare bland unga. När man just ska börja sitt vuxenliv är allt fortfarande så öppet: Vad ska man plugga? Var ska man jobba? Hur ska man leva sitt liv…? För många är den stora valfriheten en källa till stress, säger Sven Bremberg, regeringens utredare och docent vid Statens folkhälsoinstitut.
Utredningen har sammanställt en rad svenska och internationella undersökningar om unga människors psykiska hälsa. Utredarna har också gjort egna intervjuer med 700 svenskar i åldern 13 till 24 år. Utifrån detta har man kommit fram till två huvudförklaringar till den ökade psykiska ohälsan. Dels har det blivit svårare för unga att komma in på arbetsmarknaden. Dels upplevs den ökade valfriheten som stressande.
Enligt Sven Bremberg hänger de många valen ihop med individualiseringen i samhället. Traditionella roller har lösts upp och alla förväntas trampa upp sina egna stigar i livet. Vi väljer själva hur vi ska försörja oss, vem vi ska leva med, vilken religion vi ska tillhöra …ja till och med vilket kön vi ska ha.
Den här individualiseringen finns i hela västerlandet, men är extra tydlig i Sverige. World Value Survey är en internationell undersökning som följer utvecklingen av människors värderingar i olika länder. Enligt deras undersökningar är Sverige det land i världen som lägger störst vikt vid individuellt självförverkligande.
Vi utmärker oss också genom att vara den nation som mest präglas av sekulära-rationella värderingar, vilket bland annat innebär att svenskarna har en hög tilltro till den enskildes förmåga att fatta egna rationella beslut.
– De här värderingarna finns hos hela befolkningen, men unga människor tar till sig trender snabbare. De ungdomar som vi intervjuade för vår utredning var väl medvetna om att de hade en mängd valmöjligheter och de kände sig ofta pressade att välja det bästa alternativet, säger Sven Bremberg.

Samtidigt som det är positivt att människor kan styra över sina egna liv, visar flera olika studier på en ökad risk för psykisk ohälsa i individualistiska och sekulariserade samhällen. När man exempelvis jämförde självmordsfrekvensen bland unga män i 17 OECD-länder var den påtagligt högre i de länder där man lade stor vikt vid personlig frihet och oberoende.
– Många av de unga som vi intervjuade kände sig pressade av för mycket ansvar. Det kan ju tyckas lite konstigt eftersom de flesta människor vill ha makt och ansvar för sina egna liv. Men kanske blir det för mycket på en gång, funderar Sven Bremberg och fortsätter:
– Det pratas ju om västerlandets infantilisering av ungdomen: Dagens unga flyttar inte hemifrån och går inte ut i arbetslivet, utan bor hemma länge och blir försörjda av föräldrarna. När de till slut får ansvar för sina liv, kan det kanske upplevas som alldeles för stort och betungande.
Ytterligare en förklaring till att unga mår psykiskt dåligt antas vara att deras förväntningar på livet har ökat snabbare än de faktiska livsmöjligheterna. Inspirerade och påhejade av medierna satsar de på osäkra karriärer och drömmer om att förverkliga sig själva till max.
– Många unga drömmer ju om att bli artister, journalister eller världsförbättrare. När de sedan möter verkligheten och ser att möjligheterna faktiskt inte är så öppna som de först trodde, kan det bli en ganska hård landning. De unga blir besvikna och upplever en brist – vilket är lite paradoxalt eftersom levnadsvillkoren faktiskt har förbättrats, säger Sven Bremberg.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X