Annons
X
Annons
X

Per Gudmundson: Valfrihet i veganernas land

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) intresserar sig för "Nudging".
Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) intresserar sig för "Nudging". Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT / TT NYHETSBYRÅN

Hur kan det komma sig att du aldrig orkar ändra skrivarinställningarna, trots påminnelser från it-avdelningen och trots insikten om hur mycket regnskog som skövlas enbart av felaktiga utskrifter på kontoren?

Du är inte unik. Forskarna Johan Egebark och Mathias Ekström har undersökt saken i artikeln ”Can indifference make the world greener?” (Journal of Environmental Economics and Management, mars 2016). Arga mejl har i princip ingen effekt. Pappersförbrukning är ingen kunskapsfråga. När it-avdelningen i stället ändrar förvalet, så att dubbelsidig utskrift blir förstahandsalternativet, sjunker pappersförbrukningen med 15 procent.

Det är jobbigt att ändra sig, och det spelar stor roll hur det förvalda alternativet ser ut. Forskarna kallar det status quo bias, och det är en av anledningarna till att folk inte beter sig helt rationellt.

Annons
X

Bör staten rigga de förvalda inställningarna för medborgarna för att förbättra utfallet? Utformningen kan vara helt avgörande. I länder där medborgarna automatiskt ingår i organdonationsregister och utträde kräver en aktiv handling donerar de flesta, medan relativt få blir givare där det krävs en insats för att donera.

Bägge varianterna bygger på frivillighet, men känns helt olika. I det ena fallet upplevs valet att inte donera ungefär lika skamligt som att missa sitt barns skolavslutning, men i det andra känns ett löfte om donation ungefär lika stort som att ge bort halva sin förmögenhet.

För ungefär ett decennium sedan lanserade de amerikanska statsvetarna Richard Thaler och Cass Sunstein begreppet ”Nudge” i en bok med samma namn (Yale University Press, 2008). Tanken var ett slags liberal paternalism, där en ”knuff” i rätt riktning ändå kunde betraktas som en rimlig åtgärd om individen fick ett bättre liv. (Boken recenserades på ledarsidan 13/8-08).

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    När Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, genom rapporten ”När det rätta blir det lätta” (ESO 2016:7), sätter begreppet i svensk kontext är individperspektivet snudd på borta. Frågan är nu i stället om offentlig förvaltning kan spara pengar genom att locka medborgarna att välja rätt. Rapportförfattaren Francisca Ramsberg är till vardags departementsråd på finansen.

    Och självklart kan staten knuffa medborgarna i rätt riktning. Internationellt finns numera en lång rad exempel. Köpenhamns kommun har målat upp gröna fotsteg på marken som visar vägen till 1 500 av stadens soptunnor. Experiment visar att mängden skräp som hamnar på gatan kan nästan halveras. I Storbritannien började man skicka SMS till skuldsatta om förestående utmätning, i stället för brev, och mer än fördubblade inbetalningarna. Förklaringen var att en del skuldsatta inte öppnar fönsterkuvert.

    Frågan är möjligen hur långsiktiga resultaten är. I en viral reklamfilm, inspelad på Odenplan i Stockholm för några år sedan, visade Volkswagen att många skulle välja bort rulltrappan om det gick att göra de vanliga trapporna roligare. Teamet byggde om trappstegen till svarta och vita tangenter i en klaviatur, och vips höjdes användningen av trappor med 66 procent (”The fun theory”, 2009).

    Som alla förstår är det en åtgärd som inte går att upprepa alltför många gånger. När alla trappsteg i alla uppgångar omvandlats till tangenter, och nyhetens behag övergått i sinnenas terror, kommer de flesta att åka rulltrappa igen.

    Det finns också exempel på när beteendeinsatser fått omvänd effekt. I en studie undersöktes om sociala normer kunde öka studieresultaten.

    Man offentliggjorde provresultat på skolans anslagstavla, i förhoppning om att eleverna skulle känna press att prestera bättre. Men effekten blev den omvända, och särskilt de duktigaste elevernas resultat sjönk. Normen på skolan var inte vad forskarna hade tänkt sig – tvärtom var det tydligen viktigt att inte framstå som studiemotiverad.

    Beteendeinsatserna verkar dock vara här för att stanna. Att döma av intresset för ESO-rapporten är detta politikens framtid. Inte mindre än 53 regeringstjänstemän var anmälda till seminariet den 15 december där rapporten presenterades, varav 36 från Finansdepartementet. Utöver dem kom 25 anmälda från andra offentliga myndigheter och institut, samt en rad representanter från intresseorganisationer och näringsliv.

    Det svenska intresset är kanske inte oväntat. Konceptet motsvarar våra drömmar om den goda staten, som med varsam hand leder medborgarna till välstånd och lycka.

    Finansmarknadsminister Per Bolund var entusiastisk och exemplifierade med Miljöpartiets satsning på vegetarisk mat som förstahandsval på kongresserna. Den som vill ha fisk eller kött får be om det särskilt. Man har gjort det lite svårare att vara köttätare, och lite enklare att vara renlärig miljöpartist, med bibehållen valfrihet.

    Att staten inte alltid kommer att vara vegetarisk tycktes inte föresväva honom. Bolunds entusiasm för paternalism lär dock minska den dagen då Sverigedemokraterna kontrollerar skolmatsalarna och gör det lite enklare att inte äta halal.

    Oaktat baksidorna är beteendeinsatserna redan här. Varje valsituation, varje blankett och varje informationsbroschyr innebär redan att ett visst utfall gynnas. Det finns ingen neutral beslutsarkitektur. Frågan är snarast hur vi kan begränsa paternalismen. Visst, medborgare agerar inte alltid rationellt, men gudarna ska veta att det gör inte makthavarna heller. Det kommer att bli viktigt att sätta upp ramar för när det offentliga ska ägna sig åt att puffa medborgarna framför sig. En liten knuff kan låta oskyldigt, men man vill inte ha en när man står och väntar på tåget.

    När brittiska Behavioural Insights Team startades 2010, som en enhet kopplad till premiärministerns kansli, formulerades målet tydligt. BIT UK skulle inom två år leda till besparingar motsvarande tio gånger kostnaden för den egna verksamheten, eller läggas ned.

    En svensk motsvarighet borde få i uppdrag att spara in tjugo gånger kostnaden, föreslog ESO:s ordförande Hans Lindblad på seminariet.

    Betrakta det, om något, som förval.

    Annons

    Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) intresserar sig för "Nudging".

    Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT / TT NYHETSBYRÅN Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X