Recension

Mahler Symphony no 5Valerij Gergiev

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Annons

Ryske dirigenten Valerij Gergiev har hunnit till femte symfonin i Mahlercykeln med sin egen London Symphony Orchestra. Som väntat mycket Gergievsk – i sina bästa ögonblick impulsiv, frenetisk, sublim. Det blir mer rysk kärna av sentiment (ibland till och med sentimentalitet) än wiensk blandning av luxuöst, neurotiskt och hyperreflekterat. Aldrig har väl det berömda adagiettot kommit så nära stilla, ljuva andetag. Inte ett taktstreck i sikte! Annars är detaljerna till större fördel än de långa linjerna: man kan reprisera vissa vändningar flera gånger, häpna av valörer och nyanser, men man sitter inte trollbunden genom hela verket.

Annons
Annons
Annons