X
Annons
X

Välbefinnande kopplas till längre liv

Äldre med stor känsla av välbefinnande lever längre än andra som är mindre tillfreds. En stor brittisk studie lyfter fram känslan av att ha ett syfte med tillvaron som en oberoende faktor med stark koppling till hälsan.

** Vad ger dig välbefinnande? **   
 Erik Hedman, 34 år, med sonen Loke, 1 år: Jag tycker att det som är viktigt har skiftat lite med åren. Nu är familjen viktigast men så var det kasnke inte på samma sätt förr. Träning är också viktigt för mig och jag tränar 5-6 gånger i veckan. Jag är också intresserad av hur kroppen påverkas av andra saker, som att äta rätt.
** Vad ger dig välbefinnande? ** Erik Hedman, 34 år, med sonen Loke, 1 år: Jag tycker att det som är viktigt har skiftat lite med åren. Nu är familjen viktigast men så var det kasnke inte på samma sätt förr. Träning är också viktigt för mig och jag tränar 5-6 gånger i veckan. Jag är också intresserad av hur kroppen påverkas av andra saker, som att äta rätt. Foto: TOMAS ONEBORG

Brittiska **och amerikanska **forskare  har studerat 9 050 engelsmän i 65-årsåldern. Fyndet: de med högst känsla av välbefinnande löpte 30 procent mindre risk att dö under de 8,5 år som studien pågick, jämfört med dem som var minst nöjda.

– Det finns ett samband mellan välbefinnande och dödlighet som inte hänger ihop med någon annan faktor som vi kunnat upptäcka, säger studiens huvudförfattare Andrew Steptoe, som är professor vid University college London.

Självklart kan problem med ekonomi, osunda vanor eller fysisk eller mental hälsa spela in. Den som från början är sjuk känner ofta lägre välbefinnande och löper en större risk att dö i förtid.

Annons
X

– Men detta motsvarar bara halva hälsoeffekten, säger Andrew Steptoe.

Innan en rad sådana faktorer räknades bort kunde känslan av välbefinnande kopplas till hela 60 procent minskad risk att dö under perioden.

Under studiens gång avled 29 procent av de deltagare som upplevde lägst välbefinnande. Bland de med högt välbefinnande avled bara 9 procent.

Steptoes slutsats är att vården inte bara bör inriktas på att bota sjukdomar utan även på att ge människor förutsättningar till ett meningsfullt liv. På så vis skulle sannolikt mycket ohälsa kunna förhindras. Samtidigt betonar han att det behövs mer forskning. Det är fortfarande oklart hur och i vilken grad människors känsla av välbefinnande faktiskt går att påverka.

Studien är huvudnummer i den medicinska tidskriften The Lancets temasatsning på hur världen ska kunna möta utmaningen från en åldrande befolkning. Ett initiativ som även välkomnats av Världshälsoorganisationen WHO.

Forskarna har arbetat med tre olika mått för att beskriva välbefinnande.

• Bedömt välbefinnande: Med särskilda testmetoder intervjuas personer om hur nöjda de är med sin livssituation.

• Hedonistiskt: Mätning av dagliga känsloyttringar som lycka, sorg, ilska, och stress, men inte på hela livssituationen.

• Eudemonistisk: Fokus på värderingar och personliga ställningstagande kring vad som är meningen med livet generellt.

Den nya studien utgår ifrån den sistnämnda ansatsen.

– Den känsla av välbefinnande som vi studerat är kopplat till att ha ett syfte med sin tillvaro. Det kan vara ganska enkelt, som att vara med barnbarnen eller att odla i trädgården, säger Andrew Steptoe.

För många fyller jobbet den här funktionen och då blir pensionen en stor omställning. Då handlar det om att finna andra skäl till att stiga ur sängen på morgonen.

Forskargruppen har tidigare även studerat kopplingen mellan hedonistisk lycka och hälsa.

– Resultaten är ungefär samma. Däremot är de båda typerna av välbefinnande inte exakt samma och kan sannolikt komplettera varandra, säger Andrew Steptoe.

Som exempel tar han en person som är helt absorberad av sitt jobb eller andra uppgifter, men som på en rak fråga säger att han eller hon inte känner sig särskilt lycklig. Personen kan alltså ha ett högt eudemonistiska välbefinnande men samtidigt ett lägre hedonistiskt.

I olika lyckoindex som publiceras brukar de skandinaviska länderna ligga högt och i topp hamnar inte sällan Danmark.

– I själva verket ligger ni och Danmark högt på den eudemonistiska skalan, men inte lika högt på den hedonistiska skalan, förklarar Andrew Steptoe.

I Sverige och andra länder används redan olika metoder som har anknytning till välbefinnandet. Mindfullness har blivit en populär trend och inom äldrevården talas mycket om Kasam-modellen som står för Känslan av sammanhang. Den grundas i forskning kring vilka skyddande faktorer som gjorde att en tredjedel av de judiska kvinnor som överlevde koncentrationslägren under Andra världskriget inte fick bestående psykiska skador.

Alla är dock inte odelat positiva.

– Det här sprider sig snabbt inom vården men jag saknar fortfarande stora interventionsstudier som faktiskt visar att det är effektivt, säger Gunnar Akner som är professor vid institutionen för hälsovetenskap och medicin vid Örebro universitet.

– Det är resurskrävande och då måste vi veta att metoden kan försvara sina kostnader jämfört med medicinsk behandling. Dessutom finns det en outredd risk för biverkningar. Om vi börjar fråga äldre vad de ser för mening med livet kanske det tvärtom utlöser psykisk ohälsa, säger Gunnar Akner.

Annons
X

Läs även

Annons
X
Annons
X

** Vad ger dig välbefinnande? ** Erik Hedman, 34 år, med sonen Loke, 1 år: Jag tycker att det som är viktigt har skiftat lite med åren. Nu är familjen viktigast men så var det kasnke inte på samma sätt förr. Träning är också viktigt för mig och jag tränar 5-6 gånger i veckan. Jag är också intresserad av hur kroppen påverkas av andra saker, som att äta rätt.

Foto: TOMAS ONEBORG Bild 1 av 1
Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X