Annons

Lennart Berntson:Vägvisare till liberalismens många källor

Med rötter i upplysningens ideal växte sig liberalismens idétradition stark i både Nordamerika och Europa. Svante Nycander har i sin omfattande översikt ­”Liberalismens idéhistoria” bringat reda i en komplicerad tankeströmning med många förgreningar.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Dagens Nyheters förre chefredaktör Svante Nycander utgav för ett år sedan ett större arbete om liberalismen, Liberalismens idéhistoria. Frihet och modernitet, (SNS Förlag, 510 s). Boken uppmärksammades först när Nycander i somras riktade en utomordentligt skarp kritik mot antiliberalismen inom svenskt kultur- och universitetsliv. Den uteblivna presentationen av Nycanders bok är desto märkligare som verket är det utan jämförelse mest kunniga, översiktliga och inträngande arbetet om de liberala idétraditionerna som skrivits på svenska. I motsats till flera tidigare svenska framställningar om liberalismen är Nycanders studie inte ett kompilat byggt på andrahandskällor. Tvärtom är hans material dels den liberala idétraditionens grundläggande texter, dels några av de främsta uttolkningarna av dessa. Boken är därför på en och samma gång en beskrivande framställning av de stora liberala tänkarna och en kritisk analys av hur deras idéer skall förstås och inplaceras i sitt historiska sammanhang.

De idéer vi idag benämner liberalism har sin upprinnelse i 1600- och 1700-talets kritik av kungligt envälde, adliga privilegier, skråmonopol och inte minst kyrkans dominans av det andliga och kulturella livet. Nycander beskriver inledningsvis de tidigmoderna idéerna om naturliga rättigheter och samhällskontrakt. Han visar hur tänkare som Hobbes och Locke, Paine och Rousseau byggde sina politiska reformförslag på en förnuftsbaserad moral. De hävdade att staten måste bygga på folkets samtyckte – all makt vilade på ett kontrakt mellan härskaren och folket. Statens syfte var inte att förverkliga det goda, utan att slå vakt om individernas rättigheter – framför allt deras rätt att tänka och tala fritt. Den franska revolutionen innebar för Europas vidkommande det definitiva genombrottet för det nya sättet att förstå politik. De kristet-teologiska föreställningarna om en furstemakt som utövades på Guds vägnar sopades nu definitivt undan till förmån för idén att all statlig makt härrörde från folket och att den måste handhas i konstitutionella former

Annons
Annons
Annons