Annons

Vägrat handslag faller inte under religionsfrihet

EUROPAKONVENTIONEN. Nyligen slog tingsrätten fast att Arbetsförmedlingen utsatt en muslimsk man för ­religiös diskriminering när han fråntogs en praktikplats. Det finns dock inget stöd i praxis för en sådan dom.

Publicerad

Den 8 februari 2010 meddelade Stockholms tingsrätt en dom rörande religiös diskriminering. En muslimsk man hade fått anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program. I detta ingick en praktikperiod vid ett företag. När mannen kom dit för att presentera sig vägrade han att ta den kvinnliga företagsledaren i hand. Som förklaring angav han att han inte kunde ta främmande kvinnor i hand på grund av sin religion. Något senare återkallades anvisningen till programmet. Diskrimineringsombudsmannen (DO) förde talan mot återkallandet och påstod att det innebar direkt diskriminering. Tingsrätten instämde och tillerkände mannen ett skadestånd om 60000 kronor.

Religionsfrihet har alltid varit en känslig fråga i de europeiska samhällena. Främst har den kristna religionen i dess olika bekännelseformer stått i centrum. På senare århundraden tonades dock motsättningarna ned, eftersom den religiösa kartan i Europa blev någorlunda fixerad under 1600-talet efter 30-åriga kriget. På senare decennier har religionsfriheten emellertid på nytt blivit mycket känslig. Det beror på invandringen. Religiös mångfald håller på att bli en realitet av övergripande betydelse i alla västeuropeiska länder. Samhällena ställs inför en situation där förväntningen är att med religionsfrihet skall förstås frihet till religiös pluralism och religiös jämställdhet oavsett religion och uttrycksform. Detta är något fullständigt nytt i länder där religiös monism varit förhärskande i århundraden.

Annons
Annons
Annons