Annons

Skriftställaren: att inte kunna vara sig självVågade han smyga ut som kvinna på Röda torget?

 Arthur Magnusson lärde sig engelska, tyska, franska, finska, ryska, polska och armeniska.
Arthur Magnusson lärde sig engelska, tyska, franska, finska, ryska, polska och armeniska. Foto: JLM Ejneg

Glödande kommunist, poet, översättare från armeniska – och transvestit. En ny biografi om Arthur Magnusson lyfter fram ett fascinerande levnadsöde.

Under strecket
Publicerad

Magnus Ottelid, socionom och författare.

Foto: Glenn Olsson förlag

”Skriftställaren: att inte kunna vara sig själv – en levnadsteckning över Arthur Magnusson från Ytterån i Jämtland”.

Foto: Glenn Olsson förlag

Titelsida för dikterna ”Röda gnistor” av Arthur Magnusson 1934.

Vladimir Lenin talar på Röda torget i Moskva, dit även Arthur Magnusson sökte sig. Han, den svenske kommunisten, gick utbildning vid Leninskolan.

Foto: APN / TT

I det lilla samhället Ytterån i Jämtland föddes Arthur Magnusson 1902. Han kom från enkla förhållanden men som så många andra unga människor på den tiden greps han tidigt av bildningstörst. Han slukade världslitteraturen som ung och trots att han slutade skolan efter folkskolan och började arbeta på brädgård som ”ströpojke”, förkovrade han sig och började lära sig olika språk. Och inga enkla sådana. Med tiden lärde han sig inte bara de vanligaste främmande språken: engelska, tyska och franska utan också finska, ryska, polska och – armeniska.

Magnus Ottelid, socionom och författare, har skrivit en levnadsteckning, ”Skriftställaren”, över denne Magnusson, vars liv till en början tycks tidstypiskt för unga, radikala norrlänningar. Vid brytningen inom arbetarrörelsen 1917 valde han den kommunistiska grenen, vilken han kom att bli trogen större delen av sitt liv. Han blev glödande kommunist och publicerade två diktsamlingar, inspirerad av rytmiska förebilder som Erik Axel Karlfeldt och den inom arbetarrörelsen omåttligt populäre Leon Larsson.

Annons
Annons
Annons