Annons

Martin Kragh:Vad vi borde lära oss av ”Japans Mein Kampf”

Japanernas anfall på Pearl Harbor fick allt tvivel på äktheten av ”Tanakas promemoria” att försvinna.
Japanernas anfall på Pearl Harbor fick allt tvivel på äktheten av ”Tanakas promemoria” att försvinna. Foto: TT

När ett hemligt dokument om japanernas planer på världsherravälde plötsligt dök upp i Sovjetunionen var det ingen som brydde sig om att ifrågasätta dess autenticitet. Därmed hade Kina lyckats plantera en av 1900-talets mest framgångsrika – och ödesdigra – desinformationskampanjer.

Under strecket
Publicerad

Vår tid har beskrivits som en era av falska nyheter, ”alternativa fakta” och desinformation, vars spridning världen över förenklats av internet och sociala medier. I kölvattnet av det amerikanska presidentvalet 2016, då den ryska säkerhetstjänsten hackade och gav spridning åt dokument tillhörandes en av kandidaterna, Hillary Clinton, fick problematiken en säkerhetspolitisk dimension. Än idag, med två månader kvar till ett nytt presidentval, fortsätter frågan att polarisera och förgifta landets offentliga samtal.

Det har påståtts att den informationskris som vi har att göra med saknar motstycke. Denna upplevelse av nymodighet är dock ett felslut, en tankemässig fälla. Händelserna i USA 2016 var remarkabla men den förnyade känslan av kris föregicks av ett sekellångt förspel, en historisk kontext som påminner oss om att den bästa vaccineringen mot ovälkomna överraskningar är kunskap om och förståelse för hur påverkansoperationer har bedrivits av olika stater i skilda sammanhang.

Annons
Annons
Annons