Annons
X
Annons
X

Peter Adler: Vad USA borde lära sig av Europas misstag

Trumps sanning

Timothy Snyders senaste bok ”On tyranny” är en handbok i vardaglig politisk aktivism, skriven efter att Donald Trump valts till president i USA. Med ­Europas 1900-tal som varnade exempel pläderar den amerikanske historieprofessorn för vikten av att bekämpa den politiska lögnkulturen.

Demonstation mot Donald Trump i Chicago 19/2, en månad efter att han tillträdde som president.
Demonstation mot Donald Trump i Chicago 19/2, en månad efter att han tillträdde som president. Foto: Marie Kanger-Born/IBL

En vecka efter att Donald Trump valts till USA:s 45:e president postade historieprofessorn ­Timothy Snyder ett inlägg på Facebook. Där varnade han för att USA nu löpte en uppenbar risk att på sikt omvandlas till en totalitär stat. Han gav också tjugo kortfattade råd till de ­läsare som var beredda att aktivt motverka en sådan ­utveckling. Inlägget fick en viral spridning. Inom ett dygn gav det upphov till ett stort antal delningar och snart spreds det även via reguljära nyhetsmedier. I mitten av februari i år gav Snyder ut boken ”On tyranny. Twenty lessons from the twentieth century” (Tim Duggan Books). Där beskriver han i detalj det hot som han anser att ­Donald Trumps presidentskap utgör mot USA:s existens som liberal demokrati.

Sedan boken kom ut har Snyder framträtt i ett antal talkshower och hans tankar har kommenterats i flera av de större dagstidningarna i USA och Europa. Uppmärksamheten är förståelig. Timothy Snyder är en karismatisk ”estradprofessor” som har sin dagliga gärning på prestigetyngda Yale University. Han är också en bästsäljande och flerfaldigt prisbelönt författare som har ägnat merparten av sin vetenskapliga gärning åt studier av Östeuropas historia under 1900-talet. Snyder betonar att ­historien aldrig upprepar sig, men menar att det finns mönster som dagens amerikaner kan lära av. Han motiverar sitt beslut att skriva en 128-sidors ”handbok” i vardaglig politisk aktivism med följande ord:

”Vi amerikaner är inte klokare än européerna var då de såg de demokratiska principerna ge vika för fascism, nazism och kommunism. Vi har däremot den unika för­delen att kunna lära oss något av deras erfarenheter. Det är hög tid att vi utnyttjar detta. Här kommer en bok med tjugo lärdomar från 1900-talet, anpassade till vårt nu­varande utgångsläge.”

Annons
X

Enligt Snyder är dagens USA en sårbar demokrati, ­vilket delvis har sin grund i den historieuppfattning som under drygt två decennier har präglat många amerikaners syn på utvecklingen i världen. Strax efter kommunismens sammanbrott i Östeuropa (1989) deklarerade den amerikanske statsvetaren Francis Fukuyama i en uppmärksammad essä (”The end of history”) att historien – definierad som processen för människans sociokulturella utveckling – nu hade nått sin sista fas. Marknads­ekonomin och den liberala demokratin hade segrat en gång för alla.

I stora delar av västvärlden spred sig således uppfattningen att en global utveckling mot marknadsekonomi, frihandel och demokrati var oundviklig. Snyder påpekar att historien inte ger något stöd för en sådan tanke och betecknar den som ett utslag av ”intellektuell koma”. ­Redan Platon och Aristoteles insåg, liksom de amerikanska grundlagsfäderna, att demokratin bär fröet till sin ­undergång inom sig. Den måste därför förvaltas och försvaras aktivt och ansvarsfullt. Dessutom finns varnande tecken i historisk närtid. Ett antal stater som inledde en demokratisk utveckling efter den sovjetiska kommunismens fall – Ryssland, Ungern, Polen, Ukraina och Turkiet – befinner sig idag under varierande grader av auktoritärt styre. Marknadslösningar har inte fungerat inom alla ­områden. Frukterna av globaliseringen har dessutom ­fördelats ojämnt, vilket skapat sociala spänningar och utrymme för populism i många länder.

Timothy Snyder har tidigare gett ut bland annat ”Den blodiga jorden. Europa mellan Hitler och Stalin” och ”Den svarta jorden. Förintelsen som historia och varning”. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Snyder varnar också för det ”antihistoriska” synsätt som hävdar att ett land en gång i förfluten tid upplevt en guldålder som det är möjligt att återvända till – ett perspektiv som återspeglas i Donald Trumps valslogan ”Make America great again!”. Man underförstår att det med politiska medel skulle vara möjligt att återskapa ett påstått idealtillstånd som aldrig definieras och som heller inte kan påvisas ha existerat. Snyder avfärdar också den uppfattning som brukar sammanfattas i begreppet exceptionalism och som hävdar att USA har en särställning i världen. Han betonar att landet är utsatt för samma hot inifrån som alla andra demokratier. Männen bakom den amerikanska konstitutionen insåg detta (de hade läst ­antikens filosofer), men för många av dagens amerikaner ter sig tanken på ett USA under totalitärt styre helt overklig.

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Snyders manual för civilsamhällets motstånd mot antidemokratiska krafter har samma ­behändiga format som fickversionen av den amerikanska konstitutionen. De råd som ges är kortfattade och konkreta. Under en intervju med talkshow-värden Bill Maher ombads ­författaren nyligen att presentera de tre viktigaste råden i boken. De övriga är närmast konsekvenser av dessa tre.

    Inledningsvis uppmanade Snyder sina tittare att mobilisera ett aktivt motstånd redan när de ser makthavarna ta de första stegen i antidemokratisk riktning (”Do not obey in advance”). Medborgarnas anpassning och lydnad ­under den tidiga etableringen av auktoritärt styre har historiskt varit en förutsättning för snabb nedmontering av demokratin. Efter nazisternas framgång i valet 1932 tog det Hitler mindre än ett år att omvandla Tyskland till en enpartistat. Vanliga medborgares reflexmässiga lydnad banade vägen. I Snyders bok framhålls Winston Churchill som en motbild. När Storbritannien under våren 1940 stod ensamt mot Hitler och hans allierade, trotsade Churchill den opinion (bland vanliga medborgare och inom krigskabinettet) som förespråkade ett fredsavtal med Tyskland. Om han inte hade gjort det, hade Europas historia sannolikt fått ett annat förlopp.

    I intervjun med Bill Maher uppmanade Snyder också alla amerikanska medborgare att skydda det demokratiska samhällets institutioner (”Defend institutions”) – det vill säga kongressen, rättsväsendet, utbildningssektorn, de offentliga myndigheterna, fackföreningarna och de oberoende medierna. Han varnade för den i USA ­vanliga uppfattningen att dessa institutioner skulle ut­göra ett säkert skydd mot anti-demokratiska krafter och vände på perspektivet: Det är institutionerna som behöver medborgarnas skydd då en statsledning med totalitära ambitioner är på väg att etablera sig. Snyder sammanfattade sitt budskap i en modifierad version av en välkänd uppmaning från John F Kennedy: ”Fråga inte vad institutionerna kan göra för dig. Fråga vad du kan göra för institutionerna.”

    Snyder uppmanade slutligen sina tittare att aldrig ­överge sin tro på sanningen (”Believe in truth”). Utan en kollektiv samsyn när det gäller kriterierna för sant och falskt utraderas tilltron mellan människor – och därmed också förtroendet för samhällets institutioner. Ett sådant samhälle kan inte styras genom demokratiskt stiftade ­lagar eller rationella politiska beslut. I stället griper statsledningen tolkningsföreträdet. Enskilda människors erfarenhet, vardagslivets realiteter, vetenskapliga fakta och etiska normer kommer gradvis att betyda allt mindre. Den styrande maktens myter, framtidslöften och konspirationsteorier kommer att upprepas inför en förvirrad allmänhet som snabbt förlorar sin förmåga till kritisk granskning. Alla som accepterar tankefigurer av typen ”alternativa fakta” eller söker legitimera lögn med hänvisning till ”the post-truth era” har enligt Snyder redan tagit den genväg som i Europas moderna historia alltid lett till fascism.

    Den amerikanska debatten kring osanna påståenden från Donald Trump och hans medarbetare har under vårvintern 2017 genomgått ett tydligt tonartsskifte. Under tiden efter presidentvalet i början av november och fram till Trumps installation som president bjöd mediernas rapportering om hans ­klavertramp ofta på ett element av underhållning. Med sin bristande impulskontroll och sina uppenbara lögner framställdes Trump ofta som en tragikomisk pajasfigur. På senare tid är tonen på ledarsidorna och i tv-sända ­paneldisskussioner mer allvarsam. Ett antal politiska ­kolumnister har antytt att det kan finnas en medveten strategi bakom det förvirrande informationsflödet från Vita huset. Det första aprilnumret av veckotidningen Time bär rubriken ”Is truth dead?” och följer upp med ett sexsidigt reportage som blottar en långt driven systematik i presidentens ljugande.

    I amerikansk dagspress har det på senare tid också ­publicerats en rad krönikor på temat gaslighting, ett ­begrepp som har sina rötter i en film – ”Gasljus” från 1944 – med Ingrid Bergman i den kvinnliga huvudrollen. I filmen vill hennes nyblivne make (spelad av Charles ­Boyer) komma åt hennes ärvda förmögenhet och försöker därför få henne förklarad sinnessjuk. Genom systematisk manipulation får han hustrun att börja tvivla på sina egna sinnesintryck. Bland annat skruvar han regelbundet ner gasbelysningen i huset, för att sedan (i maskopi med tjänstefolket) förneka att ljuset skiftat i styrka. Värdesaker försvinner (genom makens försorg) på ett oförklarligt sätt och hittas sedan i hustruns handväska, etc. Snart börjar hon tvivla på sina egna sinnesintryck och ifrågasätter till slut själv sin mentala hälsa.

    Ett antal politiska krönikörer har i klartext hävdat att Donald Trump med denna manipulativa teknik försöker påverka vanliga amerikaners tilltro till sin förmåga att skilja mellan sant och falskt – enligt Snyder en standardreflex hos auktoritära ledare som själva vill gripa det ­politiska tolkningsföreträdet. Till skillnad från Charles Boyers charmiga rollgestalt har Donald Trump kunnat ta Twitter till hjälp. Time slår efter en egen undersökning fast att han under sin tid som president postat 15 flitigt delade Twitterinlägg med ett bevisligen falskt innehåll.

    Annons

    Demonstation mot Donald Trump i Chicago 19/2, en månad efter att han tillträdde som president.

    Foto: Marie Kanger-Born/IBL Bild 1 av 2

    Timothy Snyder har tidigare gett ut bland annat ”Den blodiga jorden. Europa mellan Hitler och Stalin” och ”Den svarta jorden. Förintelsen som historia och varning”.

    Foto: Stina Stjernkvist/TT Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X