Annons

”Vad skulle president Trump betyda för Sverige?”

Donald Trump
Donald Trump Foto: Steve Helber/AP

Sverige bör säkra de viktigaste utrikespolitiska målen före det amerikanska presidentvalet i höst. Om Donald Trump skulle vinna innebär det flera risker för oss. Det skriver experten Anders Åslund och pekar på två centrala frågor.

Under strecket
Publicerad

Anders Åslund

Foto: PrivatBild 1 av 1

DEBATT | USA-VALET

Det republikanska etablissemanget i USA är förstenat. Donald Trump kommer att bli den republikanske presidentkandidaten eftersom han vunnit flest primärval, men Trump är främmande för traditionell republikansk politik. Vi svenskar behöver tänka igenom vad en President Trump kan betyda för vår utrikespolitik, ty det är fullt möjligt att han blir vald till president i november.

Trump har visat sig vara en utomordentligt skicklig populistisk politiker. Han säger vad folk känner men inte riktigt vågar säga, vilket kommer som en befrielse för många. Men det finns goda skäl till att andra inte säger det.

Dessvärre kan vi inte utesluta att Trump vinner presidentvalet den 8 november mot Hillary Clinton, även om två opinionsundersökningar givit honom en negativa rating om 67 procent. På grund av valsystemet avgörs USA:s presidentval vanligen i ett halvdussin stater, huvudsakligen i Mellanvästern. Trump appellerar till den vita arbetarklassen där. Illionis, Michigan, Pennsylvania, och Indiana röstar normalt demokratiskt men har nu vunnits av Trump.

Annons
Annons

Även om Trump inte vinner presidentvalet är han den katastrof som ingen trodde att USA skulle kunna drabbas av. Inom utrikespolitiken har han anammat tre klara riktlinjer, vilka strider mot traditionell republikansk politik. Han är emot immigration och frihandelsavtal och han är tveksam till Nato och andra amerikanska åtaganden utomlands. I alla dessa tre frågor intar vänsterradikalen Bernard Sanders samma ställning. Tillsammans representerar de en ny stark våg av amerikansk populism och isolationism.

I sitt enda tal om utrikespolitik den 27 april förklarade Trump att hans politik var ”Amerika först,” vilket var den slogan de amerikanska motståndarna mot ett krig mot Nazityskland använde. Signifikativt nog har Trump inte förnekat denna tolkning.

Trump startade sin kampanj med att anklaga mexikanska invandrare för alla möjliga brott. Han krävde att USAs uppskattningsvis 11 miljonerna illegala immigranterna skulle utvisas. Han insisterar på att bygga en mur mot Mexiko på Mexikos bekostnad.

Hans andra huvudfråga är handelsavtal. Han hävdar att alla USAs handelsavtal varit ”förskräckliga” utan att förklara varför. Precis som Sanders attackerar han dem för att ha berövat den (vita) amerikanska arbetarklassen på jobb, och han lovar att han skall ta tillbaks dess (ineffektiva) jobb. Det verkliga problemet är att många medelålders amerikaner har bristfällig utbildning och inte förkovrar sig, men de förväntar sig ändå jobb och stigande löner.

Trumps tredje tema är att USA inte längre kan acceptera att utlänningar (främst européer) skyddas av USA:s försvar utan att betala en anständig andel av kostnaden. USA har länge klagat på att europeiska länder inte betalar för sig, men Trump förefaller att vara mot Nato och USA:s försvarsallianser med Japan och Sydkorea.

Annons
Annons

Anders Åslund

Foto: PrivatBild 1 av 1

Det mest skrämmande är att Trump inte avslöjat något intresse för demokratiska värden. Hans främste politiske rådgivare är Paul Manafort, som hjälpte Ukrainas tidigare president Viktor Janukovitj att vinna inte mindre än fyra val. Dessförinnan jobbade Manafort för Zaires diktator Mobutu och Filipinernas diktator Marcos. Manafort är utomordentligt skicklig, vilket gör Trump än farligare, men Manafort har. Trump liksom flera av hans mindre kända utrikespolitiska rådgivare har prisat Vladimir Putin.

Vad skall då Sverige göra i denna prekära situation? Till att börja med kan vi inte utesluta att så sker, så vi måste förbereda oss för katastrofen. Vi bör intensifiera svensk utrikespolitik så att Sveriges viktigaste utrikespolitiska mål kan säkras före det amerikanska presidentvalet. Under det närmaste halvåret är två frågor centrala för Sverige säkerhetspolitik och handelspolitik.

Sveriges främsta intresse inför den allt mer aggressive Vladimir Putin är förstås militär säkerhet. Sverige behöver göra tre ting. Först och främst behöver Sverige upprusta, så att det svenska försvaret återigen blir trovärdigt. Vi bör snabbt öka försvarsutgifterna till två procent av BNP, Natos mål. For det andra bör Sverige, helst tillsammans med Finland, sträva både efter att komma allt närmare och snart nog ansluta sig till Nato. För det tredje, behöver EU rudimentära utrikes- och försvarspolitik utvecklas.

För en liten, högt utvecklad ekonomi som Sveriges är frihandel ett vitalt intresse, vilket det råder svenskt samförstånd om. Den centrala frågan är om förhandlingarna mellan EU och USA TTIP, the transatlantiska handel- och investeringspartnerskapet, kan slutföras före årets slut. Sanders som Trump motsätter sig alla handelsavtal och Sanders har tvingat även Hillary Clinton att ställa sig kritisk till handelsavtal. Om förhandlingarna inte går i lås innan president Barack Obama avgår kanske hela projektet går i stå.

**Anders Åslund **

senior fellow vid Atlantic Council i Washington och adjungerad professor vid Georgetown universitetet

Anders Åslund
Anders Åslund Foto: Privat
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons