Dick Harrison:Vad hände vid Herrevadsbro?

Under strecket
Publicerad
Annons

I mitten av 1200-talet grep Birger jarls familj makten i Sverige, som på kort tid förändrades i grunden och utvecklades till ett allt stabilare rike – med skatteinkomster, borgar, städer, ståndssamhälle, enhetlig valuta, med mera. I historieböckerna framställs ”slaget vid Herrevadsbro” år 1251 som en nyckelhändelse i utvecklingen, och i Jan Guillous roman om Birger jarl tillmäts det stor vikt. Men det är svårt att hitta information om hur slaget gick till. Vet vi vad som hände?

Uppgörelsen var ett led i kampen om Sveriges krona. År 1250, efter Erik Erikssons död, hade Birger jarl lyckats trumfa igenom valet av sonen Valdemar som kung, något som i praktiken gav Birger kontroll över riksstyrelsen. De tronkandidater som därmed blev förbigångna, ”folkungarna”, svarade påföljande år med invasion. Med värvade tyska trupper och danskt stöd från kung Abel inföll tronpretendenterna Filip Knutsson och Knut Magnusson i Sverige på hösten 1251. Konfrontationen ägde rum vid Herrevadsbro, där Birger jarl på något sätt blev situationens herre. Så långt är allt klart, men sedan famlar vi i blindo. Faktum är att vi inte ens vet var Herrevadsbro låg. Den traditionella tolkningen är att bron låg vid Kolbäcksån i Västmanland, men en alternativ tolkning gör gällande att uppgörelsen ägde rum vid Säveån i Västergötland. Vi lär aldrig få veta vilken tolkning som är korrekt. Erikskrönikan, som skrevs först på 1320-talet och är allmänt negativ mot Birger jarl, påstår att jarlen, hjälpt av biskop Kol av Strängnäs, segrade genom svek. Biskopen skall ha lyst frid, folkungarna skall ha lagt ned sina vapen och gått över ån. När de kommit fram lät jarlen gripa och halshugga dem. De upproriskas gods blev konfiskerat, och ”sidhan thorde engen amot jerlin standa”.

Annons
Annons
Annons