Annons
Krönika

Håkan Nilsson:Vad hände med internetkonsten?

Eva and Franco Mattes, ”My Generation”, videostillbild 2010. Ur den kommande utställningen ”I was raised on the internet” på MCA Chicago 23 juni-14 oktober.
Eva and Franco Mattes, ”My Generation”, videostillbild 2010. Ur den kommande utställningen ”I was raised on the internet” på MCA Chicago 23 juni-14 oktober. Foto: Plugin, Basel/MCA Chicago

Strax före millennieskiftet verkade det som att internet skulle kunna ha en demokratiserande effekt även på konstvärlden. I dag har de stora aktörerna tagit över den digitala världen. Håkan Nilsson får en post-utopisk baksmälla.

Under strecket
Publicerad

Artie Vierkant, ”Material support”, en labyrintisk installation i utställningen ”Ars 17” på Kiasma i Helsingfors.

Foto: Petri Virtanen/Finlands nationalgalleri Bild 1 av 2

Jon Rafman, ”Open Heart Warrior”, 2016, visas just nu på utställningen ”Ars 17” på Kiasma i Helsingfors. Rafman brukar beskrivas som postinternet-konstnär.

Foto: Petri Virtanen/Finlands nationalgalleri Bild 2 av 2

Begreppet ”postinternet” dyker upp då och då i konstvärlden. Det kan betyda en del olika saker. För konstnären Artie Vierkant handlar det om en ny sorts bestånd, där hans ser sina ”bild-objekt” som varandes helt och hållet ett resultat av vår tids snabba cirkulation av högupplösta bilder.

Vierkant är alltså beroende av internets ständiga flöde men hans konst tar sig rätt traditionella former. Här skiljer han sig från exempelvis Porpentine Charity Heartscape, som gör konst i digital miljö. För henne betyder ”postinternet” snarare att hon vare sig behöver några andra verktyg eller plattformar: att vi befinner oss i en tid efter de traditionella medierna och konstformernas död.

Annons
Annons
Annons