Annons

”Vad gör vi om robotar inte tar alla jobb?”

En kvinna interagerar med en robot på en AI-mässa i London.
En kvinna interagerar med en robot på en AI-mässa i London. Foto: Frank Augstein/AP

AI-utvecklingen förstör inte jobb, utan bidrar till en omorganisering av arbete med ett ökat behov av anpassningsförmåga. Nu behövs ett politiskt helhetsgrepp som återspeglar den omfattande strukturomvandlingen, skriver flera forskare.

Under strecket
Publicerad

Vad ska vi göra om robotarna inte tar alla jobb? Digitaliseringen har möjliggjort en bred och snabb framväxt av AI-tillämpningar i olika delar av ekonomin tack vare tilltagande processorkraft samt uppkopplade aktiviteter och interaktioner som genererar en strid ström av data. Med utvecklingen följer en tilltagande samhällsdebatt som präglas av konkurrensen mellan artificiell och mänsklig intelligens – kommer robotar att ta alla våra jobb?
Begreppet AI har fått stundom orimliga proportioner när föreställningar om framtida superintelligenser blandas ihop med de mycket specifika AI-tillämpningar som utvecklas i dag, men den största begränsningen i debatten ligger i att AI mäts i andelar av mänsklig intelligens. Detta antyder redan från början att det handlar om ett nollsummespel mellan människa och maskin och att målet med AI är att ersätta en av människans främsta egenskaper, hennes intelligens. Tittar man på den samlade forskningen framträder en väldigt annorlunda bild.

Arbetsfördelningen mellan människor och maskiner har genom historien skapat mer arbete och högre välstånd. Den nu växande oron handlar om att någonting fundamentalt annorlunda sker när maskinerna inte bara utför manuella uppgifter utan också analytiskt och kognitivt arbete, men maskinernas och människornas kognitiva arbete skiljer sig markant åt. 

Annons
Annons
Annons