”Vi har insett att vi, om vi bara når barnen, också når deras föräldrar och alla andra vuxna på ön”, säger Region Gotlands VA-chef Susanne Pettersson. Därför informerar man också i skolorna om vattenbristen. Elsa och Lisa Pettersson är redo att prova fiskelyckan i föräldrarnas damm i Stånga.
”Vi har insett att vi, om vi bara når barnen, också når deras föräldrar och alla andra vuxna på ön”, säger Region Gotlands VA-chef Susanne Pettersson. Därför informerar man också i skolorna om vattenbristen. Elsa och Lisa Pettersson är redo att prova fiskelyckan i föräldrarnas damm i Stånga. Foto: Malin Hoelstad

Vad gör vi när vattnet inte räcker till?

I sommar riskerar Sverige den allvarligaste vattenbristen på 100 år. Författaren Måns Wadensjö tar färjan till Gotland och upptäcker att vi har tappat greppet om vår plats i naturens kretslopp.

Uppdaterad
Publicerad

I naturreservatet Södra hällarna, några kilometer söder om Visby, kan man längs nästan varje stig se små skyltar med texten ”Vattenfall” på. Det hela är lite förvirrande, eftersom skyltarna verkar peka åt än det ena, än det andra hållet utan att man någonsin får syn på någon fors. Det lilla vattenfallet, som har blivit så omsorgsfullt skyltat, är nämligen en så tunn rännil att man bara när det just har regnat kan höra ljudet av vatten som slår mot stenarna.

Några mil bort ligger Tingstäde träsk, som fungerar som dricksvattentäkt för den norra delen av ön. Under vattenytan finns det som kallas för ”bulverket”, en sorts pålad fästning eller bosättning från medeltiden, som den som åker båt över träsket en klar dag kan se resterna av. Under sommaren 2016 fick bulverket rikstäckande uppmärksamhet när delar av det – med all sannolikhet för första gången sedan den tidiga medeltiden – stack upp över vattenytan igen.