Annons

”Vad gjorde Sverige av försiktighetsprincipen?”

Sjukvården i Sverige har varit och är överbelastad, skriver debattörerna. På bild statsepidemiolog Anders Tegnell.
Sjukvården i Sverige har varit och är överbelastad, skriver debattörerna. På bild statsepidemiolog Anders Tegnell. Foto: Claudio Bresciani/TT

Försiktighetsprincipen har i alltför liten utsträckning kännetecknat den svenska pandemistrategin. Därför har belastningen på sjukvården och antalet dödsfall troligen blivit högre än de behövt bli, skriver Hans Rutberg och Michael Soop.

Under strecket
Publicerad

Försiktighetsprincipen är en modell för offentligt beslutsfattande i situationer då en potentiell miljö- eller hälsorisk är påvisad, men då tillgänglig vetenskaplig kunskap är otillräcklig för en säker slutsats angående riskens existens eller storleksordning. Vid en pandemi orsakad av ett nytt virus saknas både kunskap om virusets egenskaper och evidens för många åtgärder. Särskilt då bör försiktighetsprincipen användas. Att den svenska strategin inte präglats av försiktighetsprincipen har påtalats bland annat i en debattartikel i SvD den 19 mars.

Folkhälsomyndigheten har påstått att det inte finns tillräckligt med data som stödjer att personer utan symtom kan smitta, att smitta kan spridas i kollektivtrafiken eller att användandet av munskydd kan minska smittspridningen. Att det ännu inte finns data är en anledning att vara extra försiktig. Om det funnits vederhäftiga data som visar att ingen smittspridning sker utan symptom eller i kollektivtrafiken respektive att munskydd inte skyddar skulle Folkhälsomyndigheten haft fog för sin hållning.

Annons
Annons
Annons