Annons
X
Annons
X

Vad gjorde skolan till den hetaste valfrågan?

Friskolor som går i konkurs och rasande skolresultat. De senaste årens händelser har lyft skolan högt på den politiska agendan, en ny undersökning pekar ut just skolan som den
hetaste frågan inför valet. SvD:s utbildningsreporter Maria Sundén Jelmini svarar på varför.

De med högst betyg, väljer inte läraryrket idag, säger Maria Sundén Jelmini.
De med högst betyg, väljer inte läraryrket idag, säger Maria Sundén Jelmini. Foto: KATARZYNA KORZA/TT

Vad gjorde skolan till den hetaste valfrågan?

– Skolan har varit i fokus ett tag, flera opinionsundersökningar under året har pekat ut just skolan som den fråga som blir valets hetaste, men den allmänna medvetenheten om situationen i skolan ökade i ett slag i samband med Pisaresultaten som presenterades i december. Pisa mäter 15-åringars kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsning och Sverige rasade inom alla områden och mer än någonsin tidigare, både internationellt sett och jämfört med tidigare år. Sverige har rasat år för år sedan mätningarna startades, men aldrig så mycket. Det fanns tecken på att kunskaperna gått ner, men inte att raset skulle bli så kraftigt, säger SvD:s skolreporter Maria Sundén Jelmini.

Är det bara skolresultaten som gör skolfrågan högintressant?

Annons
X

– Resultaten är ju ett mått på hur mycket elever kan och borde därmed också vara ett mått på hur väl skolan fungerar. Så hade resultaten inte varit så kraftigt sjunkande, skulle antagligen intresset för skolan heller inte vara så högt. Däremot sätter detta fokus även på andra bitar inom skolan, som den svenska skolmarknaden.

Det svenska friskolesystemet är unikt internationellt sett. Nya friskolor har etablerat sig i en rasande takt de senaste åren och konkurrensen om eleverna har ökat kraftigt. I våras gick en av de stora gymnasiekoncernerna omkull, JB Education. Plötsligt stod närmare 10 000 elever utan skola och hela friskolesystemet ifrågasattes. SvD:s granskning av gymnasiekoncernerna från i höstas visar att bara ett fåtal idag går med vinst.

En är lärarfrågan där ett stort problem är det låga intresset för att utbilda sig till lärare idag. Lärarbristen är stor inom i första hand matte och no, och på väg att bli betydligt större. Människor som valde karriär på 60-talet har vittnat om hur man valde mellan att bli lärare, läkare eller ingenjör. Vem som gjorde rätt val, åtminstone lönemässigt, behöver inte ens nämnas. Problemet är alltså tudelat: Få söker sig till lärarutbildningarna. Och de allra bästa, de med högst betyg, väljer inte läraryrket idag.

Om det nu är en valfråga, står blocken långt ifrån varandra?

– Egentligen inte, sett till de stora skolfrågorna. Regeringen meddelade nyligen att man vill göra grundskolan tioårig, något som Socialdemokraterna i princip redan föreslagit i och med att man ville göra sexårsverksamheten obligatorisk. Regeringen ville ha sommarskola, också ett gammalt S-förslag.

Skolminister Jan Björklund driver som utbildningsminister sin egen partilinje i frågan om ett förstatligande av skolan, något varken M eller S vill ha. Därmed handlar det snarare om en fråga som splittrar alliansen än de två blocken.

S vill ha läxhjälp åt alla, inte bara åt dem som har råd att köpa in och göra rut-avdrag på hjälpen – ett förslag som också alliansen kom med i våras.

S vill satsa på lärarna och lärarlönerna – alliansen har nu sjösatt sitt system med högre betalda karriärtjänster för lärarna.

När det gäller betygen har regeringen redan infört betyg från årskurs sex, men vill ha dem ännu tidigare. S är i sin tur emot tidiga betyg.

I nuläget är det framför allt en sak som lärare och skolpersonal ber om: reformlugn. Men att göra skolan till en valfråga efter en period som symboliserats av just skolreformer i rasande fart, lär bli en utmaning. Om inte just detta blir själva valfrågan: att låta reformerna sjunka in och ge lärare och elever arbetsro.

Annons
Annons
X

De med högst betyg, väljer inte läraryrket idag, säger Maria Sundén Jelmini.

Foto: KATARZYNA KORZA/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X