X
Annons
X

”Vad bör gälla efter tillfälliga migrationslagen?”

För att fatta beslut om den framtida riktningen för anhöriginvandring är det viktigt att klargöra vilka konsekvenser lagändringen från 2016 har fått. Jag vill lyfta fram fyra särskilt viktiga punkter, skriver Karin Borevi, docent i statsvetenskap.

Våra politiker ställs under det kommande året inför en rad komplexa frågor när det gäller den förda migrationspolitiken, skriver Karin Borevi.
Våra politiker ställs under det kommande året inför en rad komplexa frågor när det gäller den förda migrationspolitiken, skriver Karin Borevi. Foto: TT, Södertörns högskola

I juni 2016 antog Sveriges riksdag en lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd. Denna lag var en direkt följd av den rekordstora invandringen av asylsökande till Sverige under hösten 2015. I och med lagändringen har Sverige blivit ett av de mest restriktiva länderna i EU gällande familjeåterförening, i synnerhet för personer som beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande, vilkas möjligheter att återförenas med nära familjemedlemmar kraftigt begränsats. Den nya lagen har även gjort det svårare för alla som bor i Sverige att ta hit en partner från ett land utanför EU. Denna förändring har inneburit ett paradigmskifte i den svenska migrationspolitiken och Sverige gick från att ha mer generösa regler till att anpassa sig till miniminivån av EU:s familjeåterföreningsdirektiv. Den tillfälliga lagen gäller fram till och med sommaren 2019.

Våra politiker ställs under det kommande året inför en rad komplexa frågor när det gäller den förda migrationspolitiken, skriver Karin Borevi.

Foto: TT, Södertörns högskola Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X