Annons

Jan-Ewert Strömbäck:Vad blev det av löpande bandets frihetslöfte?

Interiör från Tobaksmonopolets fabrik på Södermalm, cirka 1940.
Interiör från Tobaksmonopolets fabrik på Södermalm, cirka 1940. Foto: TT

Den extrema arbetsdelning som infördes under industrialismen har blivit sinnebilden för arbetarens alienation och slaveri. Men taylorismen hade även en viktig frigörande potential – vilken dock fortfarande väntar på att infrias.

Under strecket
Publicerad

Gerda Meyerson (1866–1929).

Foto: Axel Malmberg Bild 1 av 2

Kerstin Hesselgren och Mary Anderson.

Foto: Library of Congress Bild 2 av 2

Taylorismen blev en revolutionerande nydaning inom industrin och arbetslivet över huvud taget. Löpande bandet är en vanlig metafor och symbol för ett arbete med extrem uppdelning, utebliven kontroll över arbetssituationen och inte sällan kränkande övervakning, både manuellt och automatiskt.

Detta insteg i produktionen har fått likhetstecken med förtryck och marginalisering av arbetarna. Följden är att de okontroversiella för att inte säga positiva sidorna har blivit bortglömda eller förringade. Ty det som i många fall har minskat frigörelse, frihet och autonomi har i andra sammanhang faktiskt stått för just frigörelse och frihet.

Annons
Annons
Annons